Hosta och Andningslarm

Vår efterlängtade natt sovandes tillsammans vart inte så lyckad som man kunde önska. Alla tre låg och hostade i omgångar hela natten. Kanske en gång i kvarten eller liknande vaknade man antingen för att man själv hostade eller att M eller Nemi hostade.
När vi vaknade klockan nio av Nemi var det bara att bita sig själv i tungan för att inte börja tjura av trötthet. Planen vart att vi skulle beta av alla ärenden så tidigt som möjligt för att sen på eftermiddagen kanske kunna ta igen oss allihop en stund. Så vart det dock inte.
Vi hämtade lillans pass, gick till banken osv men i bilen fick Nemi ett hostanfall som pågick nästan en halvtimme. Hon hostade och grät, hostade och grät lilla liten.
Ingenting verkade kunna få stopp på det. Tillslut när vi tog ut henne i friska luften så lugnande hon ned sig. När vi kom hem var det bara att ringa läkaren. För det här var läskigt. och tanken på en till natt som den förra var bara skrämmande. Läkaren skrev ut superduper hostmedicin till mig och M men lillan var för liten för att få de vanliga hostdämpande så hon fick något som hette Desentol som tydligen enligt apotekarien egentligen är till för allergiska reaktioner med symptom som tex hosta, man blir tydligen lite trött av den och ska inte ges till barn under ett för då kan de få andningsuppehåll.
Skitläskigt lät det när hon berättade. men hon var så gullig och dubbelkollade allting i fass och på flaskan och vad läkaren hade skrivit säkert 4 gånger. Hon sa att det inte skulle vara någon fara, men om vi var osäkra och ville kolla hur hon reagerade först kunde vi ge henne bara halva dosen och testa oss fram.
Vi bestämde oss snabbt för att inte använda medicinen förrän i absoluta nödfall. Så himla vidrigt nojjig man blir när det gäller ens barn.
Men nu när lilla skrutt somnade så vaknade hon 6 gånger på 15 minuter av hostan, och började även gråta såklart. Så vi gav henne halva dosen och nu sover hon som en stock. Jag går in och kollar henne stup i kvarten och har även satt igång vårt älskade gamla andningslarm. Gud vad jag älskar den där aparaten. Jag skulle inte kunnat sova hälften så mycket som jag gjort under det gångna året om det inte vore för den.
Helt klart dom bästa 1500spänn jag lagt ut på någon barn grunka. Dom förhindrar ju inte att barn plötsligt kan sluta andas, men dom väcker åtminstone föräldern så att man har en sportslig chans att faktiskt kunna göra något i fall nu det värsta skulle inträffa.
Jag vet att dom här larmen är omdebatterade och många är kritiska till dom. en del hävdar att man inte får lika naturliga instinkter kring sitt barn för att man förlitar sig på ett larm. Det kallar jag bullshit! Andra hävdar att det inte spelar någon roll om man har larm eller inte därför att drabbas ditt barn av plötsligt spädbarns död så finns det inget du kan göra i alla fall. det har jag svårt att tro på också.
Jag vet att sådana här larm används på sjukhus i alla fall. och har man tur så kan det röra sig om att barnet när de är riktigt små, faktiskt bara glömmer bort att andas därför att de inte riktigt har koll på hur man gör än, då kan man faktiskt "väcka" dom ur andningsuppehållet. Men den stora hjälpen man har från de här larmen är just att man själv kan slappna av lite grann i alla fall. Man behöver inte hålla sig vaken bara för att lyssna ifall bebisen fortfarande andas.

Jag måste passa på att göra lite reklam för andningslarm.se.
Dom är helt underbara, jätteproffsig och vettig personal som man kan ringa och bara rådfråga om man så vill. helt fantastisk service helt enkelt och jättesnabb leverans. Vi hade först ett litet larm som man sätter i byxlinningen på barnet. Respisense heter det. Vilket är grymt praktiskt när barnet sover mellan föräldrarna eller i soffan eller vart som helst helt enkelt. Vi var väldigt nöjda med det. Tyvärr gick det sönder när lillan var runt tre-fyra månader. men då ringde jag bara dit och dom erbjöd sig att byta ut den mot en ny likadan, eller så kunde vi välja ett annat larm som bättre passar barnet när de blivit rörliga. för det var det som var nackdelen med det här lilla larmet att när väl ungen börjar röra på sig ramlar det lätt av och falsklarmar. Så då gick vi på det istället. Ett babysense II, som är en platta man lägger i botten på sängen så känner den av andningsrörelserna.
Jag tycker i alla fall att det är världens bästa uppfinning, i alla fall för sådana som jag, som är notoriskt oroliga för minsta lilla.

Godnatt på er, imorgon ska jag försöka jobba, känner mig en liten gnutta friskare nu och har inte råd att stanna hemma en sekund till.