StädÅngest

Börjar snart få panik på alla våra saker.
Jag har inte gjort någon seriös rensning av mina prylar sen jag flyttade hemifrån för tio år sedan. Allt har bara stoppats undan. De flyttar jag gjort sedan dess har alla varit något knas med. En flytt var jag gravid och kunde inte göra ett smack, de tre andra gjordes successivt lite då och då utan något behov att rensa. Och nu står vi här. Med skräp upp till midjan och panik i ögonen.
Jag har så svårt att slänga saker.
Tror alltid att jag kommer behöva dom senare, drömmer alltid om att kunna sortera allt i fina uppmärkta lådor. Problemet tror jag är att jag är så pysslig, att jag ser potential i allt skräp, det där eller det där kan jag använda i ett konstvärk, eller dom här gamla oanvända små blocken är ju onödigt att slänga, papper behöver man jämt, bäst att jag lägger dom här borta så att jag inte glömmer dom.. tre veckor senare.... hm... jag skulle behöva ett speciellt block att göra foto anteckningar i, vart kan jag ha lagt blocken jag hittade. Äsch jag köper nya.
Och så har jag hållt på i alla år.
Men nu funkar det inte längre. Jag behöver en plan. Och jag behöver framförallt hjälp! hjälp att rensa, någon som står och leker diktator bakom min rygg och försäkrar mig om att jag verkligen inte kommer behöva dom där suddigummen jag samlade på i årskurs tre. Någon som kan vara hård men inte för hård så att jag sätter mig på tvären och vägrar allt. Sen behöver jag självklart också barnvakt, för det är komplett meningslöst att försöka rensa källaren på skrot med en ettåring som gärna vill hjälpa till att plocka ur lådor och smaka på lådorna.
Vi måste förmodligen halvera vår samling saker om det ska bli möjligt för oss att i framtiden bo här ute i stugan permanent.
Jag vet inte hur jag ska ro iland detta. Det måste göras snart så att vi kan hyra ut lägenheten sen.
Man mår så dåligt av alla saker också, det blir tillslut att sakerna äger mig, inte tvärtom.


Nemi har varit så duktig, hon har sovit hela natten i sin säng i tre nätter men inatt sprack det. Hon vaknade och kunde inte somna om. från ett till fem var hon vaken den lilla fjanten. tillslut somnade hon bredvid mig. Jag har så galet ont i bröstkorgen nu och jag antar att det är för att jag var tvungen att sova i en så konstig ställning. hoppas på att det går över snart. Vågar inte bära något på höger arm för det strålar ut från bröstet så att jag nästan tappar saker. läskigt.

Nemi har förresten lärt sig säga blöjja!
När hon tycker det är dags att byta så går hon ropar böjja böjja böjja....
Så nu kan hon två riktiga ord, förutom Mamma, som hon säger till både mig, M, Mormor och Morfar.

Öra och Blöjja Det är hennes första riktiga ord.

Hon började förut med att säga vad vi trodde var lampa, hon sa Mmmba någonting, men det har hon slutat med konstigt nog. så vi räknar inte den som första ord.