torsdag 19 mars 2009

Ett socialt Missfoster kanske?

Här har det varit lite rörigt de senaste dagarna. Natten till Onsdag fick Nemi ligga hos mig och det gick hur bra som helst, fick en liten spark i magen ett par gånger men det var ingenting mot natten innan. Jag höll på att klättra på väggarna av tristess hela tisdagen så jag bad att få följa med Mamma på jobbet under onsdagen. Det gick förvånansvärt bra att åka runt till olika butiker med lillan i baksätet. Hon gnällde ett par gånger men inget allvarligt. Min rygg fick däremot stryk av att plocka ut henne och vagn X antal gånger ur bilen så på kvällen var jag helt slut. Somnade tidigt med Nemi bredvid mig. Hon totalvägrade sin säng och jag orkade inte tjafsa.

Hade gjort upp planer för både torsdag och imorgon men nu ser det ut att båda sprack. Lite besviken då jag lätt hänger upp mig på roliga små vardagshändelser och får upp förväntan på dom och så spricker det i sista sekund. Inget ont om de som inte kan och jag vet själv hur det är när man bara inte orkar. Har själv tackat nej i sista sekund många gånger för att man är så trött att man ser fåglar kvittra över huvudet. Uppskattar dock extremt mycket folk som vågar vara ärliga och säga nej, jag är för trött framför att komma på en tjusig ursäkt som att jag glömde att jag måste hjälpa morfar baka kaka till katten som kommer hem från veterinären idag eller mormor är i nordnorge och lär sig virka sjömanskostymer till fattiga tranvestiter just den här helgen och jag har lovat att sitta blommvakt till hennes fikus på balkongen.
För mig känns det bara som om nästan varje gång jag har något roligt inplanerat så spricker det i sista sekund.
Som Nemis och min födelsedag, jag vet inte hur många gånger jag flyttade runt datumet så att alla skulle kunna komma men tillslut fick det bli två olika dagar och en av mina vänner glömde komma och den andra var tvungen att gå väldigt tidigt. Sådana saker händer mig på tok för ofta, och det är verkligen inte skoj.
Och som sagt jag vill inte skylla på någon, alla har sina anledningar som jag fullt ut förstår.
Jag tror att problemet är mitt. jag får upp förväntningarna så skyhögt i taket varje gång jag ska träffa någon/göra något. Kanske är det för att jag inte ser så många människor på daglig basis, kanske har jag för få vänner för att täcka mitt sociala behov eller så är jag bara ett socialt missfoster. ;)

Men jag ska försöka att tona ned mina förväntningar hädanefter, problemet är att jag älskar att förbereda mig. Ni vet, när någon ska komma över, man ursäktar sig för att det är rörigt men i verkligheten har man städat som en liten gnu. Man pillar och fixar, drar på sig lite smink, tvättar håret, bakar en kaka osv. eller i mitt fall. om jag bara ska iväg nästa dag för att se en kompis så packar jag skötväskan dagen innan, tvättar håret, lägger fram kläder till både mig och Nemi. Jag kanske är ett patetiskt freak, men det är så mycket som det betyder för mig. och då när man har gjort allt det där och det inte kommer folk på kalaset eller vad man nu har hittat på så känner man sig så jävla dum ståendes där med hur mycket tårta som helst.
Kanske är ett av mina problem att jag gör på tok för lite aktiviteter så att jag gör en jättegrejj av minsta lilla.

Men jag har mycket att se fram emot nu i alla fall. Får hoppas att allt inte spricker.
M blir ledig nu och kommer hem imorgon bitti! jippi!!
Imorgon vet jag inte, förhoppningsvis åker vi in till stan och leker med min brors galna flickvän från kanada, tänkte gå till kulturhuset där de har något barn jippo. På lördag ska jag och min älskade M på DEJT!
mamma ska sitta barnvakt och vi ska gå på bio eller kanske middag till och med. vi får se.
På söndag kommer några vänner ut hit, vilket verkligen ska bli jättekul!
På måndag tänkte jag försöka på att åka och styrketräna på kvällen med en kompis. Ska bli spännande att se hur mycket jag pallar. ska nog ta det väldigt lugnt för på tisdag ska jag provjobba! nere på en restaurang här i byn. E skitnervös verkligen, samtidigt som det ska bli grymt kul att få göra något annat än att vara förälder 24 timmar om dygnet. Torsdag ska jag förhoppningsvis träffa en kompis men sen står det helt still med aktiviteter på ett bra tag om jag inte kommer igång och jobbar snart dvs. Mer om det vet jag efter att jag provjobbat.

2 kommentarer:

Linda sa...

men åh nu sitter jag här med så sjukt mkt skuldkänslor och bara vill gömma mig under mitt täcke här i soffan!!!!! Var inte alls meningen att såra dig då vi inte orkade i torsdags... men jag va ju ärlig =) HOPPAS att jag kan lova att vi kommer på torsdag,.... måste dubbelkolla min kalender men just nu är jag för lat för att ta mig till köket. jag är ju så himla upptagen här med min dator. om DU är ett socialt missfoster så är fan jag det med. träffar inte många utanför jobbet ska jag säga. Vet inte varför, men helt plötsligt är det en ny dag och man hann inte med en pryl... jaja, snart sommar och semester =) kram

Lisolelo sa...

Å nej nej nej! det var absolut inte så det skulle uppfattas!!
Det var ingen som sårade mig, utan det var snarare så att jag själv gör så stor sak av minsta lilla och nu vart det bara så många småplaner som sprack på samma gång att jag fick lite överflöd i huvudet och var tvungen att skriva av mig. Jag tror att mycket kommer att lösas när jag väl börjar jobba igen, för då har man lite vuxet folk runt omkring sig någon del av dagen i alla fall och hela dagen går inte ut på att upprepa ordet lampa 13 tusen gånger.
Kanske jag inte har samma begär av att hitta på något jämt och ständigt då.
Kram