Projekt på gång

AAAAAjj.. min hals gör galet ont.
Borde egentligen gå och lägga mig men har så skönt framför datorn alldeles för mig själv.
Funderar på alla mina projekt jag vill ro iland.
När jag väl har en stund för mig själv så kommer jag aldrig till skott med det jag verkligen vill göra. Ska skriva en lista tror jag och sätta upp bredvid skärmen här så att jag ser den direkt när jag sätter mig vid datorn och börjar strösurfa. En favoritsysselsättning är att drömma mig bort på google earth. Men det är inte direkt produktivt.
hux flux så har en halvtimme försvunnit som jag hade kunnat spendera på något kreativt istället.

Några små projekt som ska upp på min lista är; (för den som bryr sig)

• En Nemi bok. En bildbok för hela hennes första år. med bild och text. STORT PROJEKT!
• Måla några fler barnsliga tavlor.
• Organisera om alla mina bilder på datorn. också megaprojekt. Speciellt eftersom jag vill bränna ut en backup på alla bilder till dvd... Detta projekt kommer jag nog aldrig att få till, då jag avskyr att sitta och bränna skivor. SÅ tråkigt!
• Starta en kassabok för alla våra utgifter och inkomster för att kanske komma underfund med vart alla våra pengar tar vägen. Finns en grymt bra sajt som jag blev tipsad om av J, som heter http://www.hemekonomi.com/ där man kan på ett mycket smidigt sätt lägga upp alla sina inköp och räkningar osv och få lite koll.
• Fota och lägga upp prylar på blocket och tradera. Sälja av gammalt skräp med andra ord.
• Rensa köksskåpen och alla andra lådor i huset för att göra plats för saker från lägenheten.
• organisera alla mängder av papper man har. pensionspapper, gamla räkningar, försäkringar osv, osv. Det tar aldrig slut.

Det där är väl ett axplock av det jag borde göra, sen kommer saker man har lust till också, typ göra smycken som jag inte tagit mig tid till på evigheter. Har lärt mig av en kompis hur man gör namnsmycken. Hur kul som helst, men jag har inte hunnit göra mer än ett halsband till M som det står Nemi och hennes personnummer på. Men det är flitigt använt i alla fall. Funderar på att testa att göra en sån där bloggtävling och ha ett av mina pärlsmycken som vinst. Bara på skoj, se om någon nappar. Men jag vet inte riktigt hur man går till väga.

Slänger upp en liten bild på pyret, hon har blivit så smal tycker jag, eller så har hon vuxit massor på längden eller nått. Hon hade iofs en hel vecka för ett tag sedan då hon inte åt annat än välling. Hon väger kring 12-12.5kg och är 79cm lång nu ungefär.

Tycker det är så kaxigt, hon har redan lyckats fundera ut hur man får både flöjt och munspel att låta. Hoppas lite på att våra musiker gener ska gå vidare. ;)

Förkylningen fortsätter

Är så vansinnigt irriterad och förbannad.
Hade sätt fram emot att jobba plus att vi verkligen behöver pengarna till Ungern resan. Men jag var tvungen att sjuka mig idag. Hade 38.5 graders feber när jag vaknade i morse badandes i svett. Lillan gallskrek hela kvällen igår och snyftade sig igenom natten. M hostade lungorna ur sig halva natten så vi är precis som resten av befolkningen verkar det som skitförkylda. Vi gick till doktorn hela familjen imorse och diagnosen blev nått virustjafs som inte går att antibiotika bort. Mina halsmandlar var stora som potatisar så fick ta ett halsprov som jag inte får svar på förrän på torsdag. M fick superhostmedicin och stackars lillan Nemi hade dubbelsidig öronflamation så nu fick vi en ny penicillinkur som vi ska försöka få ned i henne.

Mer funderingar kring livet

Ber om ursäkt för otroligt tråkiga och korta inlägg på sistone.
Det ser ut som om jag har blivit sjuk igen, halsen känns fylld av rakblad, M har en hosta som håller honom vaken 24 tim om dygnet och Nemi har ont i hela munnen av nya tänder som elakt nog tycker att dom ska komma alla FYRA på samma gång. Så just nu går all tid, energi och tålamod till att försöka bli friska.
Lite jobbigt bara för att jag jobbar, tis, ons och torsdag och vill verkligen inte behöva sjuka mig det första jag gör på nya jobbet. Men som det ser ut nu så kanske inte M kan ta Nemi medan jag jobbar för han är helt slut. Ska försöka få honom till doktorn idag, men först måste han sova lite efter nattjobbet. Sen ska vi även försöka hinna till Täby och skaffa pass till Nemi inför kommande Ungern resan.

Visste ni förresten att från och med i sommar så måste man lämna sina fingeravtryck i samband med att man skaffar nytt pass! Jag vet inte så mycket mer detaljer men jag tycker det låter rätt sjuk. Detta kontrollsamhälle vi lever i börjar bli mer och mer likt en Si-Fi film, där allt och alla ska vara under uppsikt och vartenda steg du tar ska registreras.

Jag som älskar att sitta och pula med min datorn borde väl vara den sista som säger det här. Men jag blir alldeles pirrig i magen när det är strömavbrott, och man måste göra en brasa, tända stearinljus och umgås istället för att titta på tv. Jag älskar det! När vi åker förbi ett gammalt skjul med trasiga fönster, där allt är snett och vint, där mossan växer på taken då kommer den där längtan av att ge sig ut till skogs och leva livet enkelt ett tag. Som när vi var i Ungern och åkte runt på landsbygden.
Jag satt hälften av tiden och tittade ut genom fönstret och drömde mig bort till en Astrid Lindgrens- värld, där mamma står och bakar bullar, pappan är ute och hugger ved medan barnen springer runt och hittar på egna lekar av simpelt material. Där kreativiteten är ens leksak inte färdigformade plastprylar direkt från fabriken. Jag tror på något sätt att man faktiskt var lyckligare förr, fattig som rik. Därför att man inte hade tid att fundera och vela så mycket. Man hade inte några miljoner alternativ över vad man kunde bli som stor.
Man var så illa tvungen att göra vissa saker. Hjälpa till, jobba hårt, försörja sig själv, laga maten från början till slut själv.
Man hade tydliga rutiner som präglade varje dags utformning. Kontentan av mitt dravel här är i alla fall att jag tror att en av anledningarna till varför så många människor blir olyckliga idag är att människans hjärna inte riktigt har hunnit med samhällets utveckling. Alla valmöjligheter, alla genvägar som erbjuds gör en tillslut passiv och deprimerad. För hur ska du kunna veta vilken väg som är den rätta? Hur ska du när du är 15 år veta vilket sorts liv du vill ha när du är 25. För det är i stort sett det beslut som vilar på dina axlar när du väljer gymnasium. Självklart, har man tillräckligt mycket vilja och kraft kan man alltid ändra sig men många flyter bara med strömmen, tar egentligen inge egna beslut för att det är så otroligt läskigt. Man går efter vad ens kompisar gör, eller vad ens föräldrar säger, eller inte säger. För många väljer sin väg bara för att göra uppror, visa att dom kan själva. När det precis är just det som dom inte gör, dom gör tvärtom därför att det är det som förväntas av dom. Sen har människan också blivit alltmer bortskämd, tänk bara på allt jobb du faktiskt slipper göra idag därför att du har en mackapär som gör det åt dig. Du behöver sällan gå till brevlådan därför att du kan skicka mail istället. För detta krävs endast att dina fingrar gymnastiserar i obekväma ställningar.
Hur många gånger plockar du ut mattorna och tränar armarna medan du piskar dom idag? Nä på sin höjd dammsuger du dom, och med senaste teknologin så behöver du inte ens göra det själv för det finns självgående dammsugare. Du har tvättmaskin, diskmaskin som sköter en hel del tidskrävande uppgifter åt dig, men likt förbannat har du mindre tid för barnen, därför att du måste jobba åt någon annan så att du kan ha råd med alla dessa prylar som ska sköta ditt hem.

Du springer och köper senaste inredningstidningarna så fort dom kommit ut på hyllan för att få idéer till hur du kan förändra ditt hem genom att köpa ännu mer saker som är i just din stil, men tillslut bryter du ihop och får en Ikea-blues därför att du inte vet vilken soffa som passar bäst, och den du tycker mest om är klart dyrast, samtidigt står den mindre entusiastiske parten bredvid dig, faller för dina tårar och går med på att köpa den dyra soffan på avbetalning, det krävs ju bara några få extra timmar jobb i veckan för att kompensera det. Förr i tiden var en soffa en soffa, ingen brydde sig särskilt vilket slags tyg soffjäveln hade, så länge den fyllde sin uppgift som soffa var det ingen som tänkte på att byta ut den. Jag kan fortsätta med det ena fyndiga exemplet efter det andra, men jag blir bara förbannad. Förbannad på mig själv att även jag har lurats in i den här ytliga världen, jag som sitter och dagdrömmer mig bort efter en enklare tid kan inte ens hålla på disciplinen och ge fan i den där inredningstidningen. Jag möblerar om, bryr mig om hur det ser ut, har miljoner prylar men inte fan gör det mig lyckligare i långa loppet för i slutändan måste man ju betala allt detta. När jag först började ta ut mammapengen så drabbades jag av många konstiga tankar, men dom är egentligen inte så dumma.
När vi handlade och stod där i affärer så kunde jag hålla upp en väldigt fin pryl som jag väldigt gärna ville ha och tänka för mig själv, att okej. Jag får en viss summa från försäkringskassan, det funkar lite som här är en bunt stålar, håll till godo så får du stanna hemma med ditt barn så länge du vill. Så när jag höll i den här fina fina pinalen gick tanken direkt till, Jag undrar hur mycket den här saken skulle kosta mig i tid som jag missar med mitt barn. Förstår ni? Desto mer saker jag köper för föräldrapenningen, desto kortare tid kan jag stanna hemma med mitt barn.
Och det där tänket fungerar även till vardags. Tänk vad mycket tid du får för din familj om du bara kunde ge fan i att spendera så mycket! Jag önskar att jag kunde leva efter det… försöker i alla fall en aning.

Men hjälp vad jag babblar, det var inte meningen, nu kom jag igång och skulle kunna fortsätta hur länge som helst, men nu är det dags att bege sig ut och spendera… passet till lillan går på 400spänn… galet!

Inte konstigt...

att lilltjejen har en pest-period just nu..
Minst tre tänder är på väg upp samtidigt!
Samt att hon har någon variant av ögoninflammation.
Då får man vara sur och grinig.

En bunt funderingar och En otroligt grinig liten dam...

har jag här hemma.
Ingenting duger, och hon bryter ihop för minsta lilla motgång.
Hon var sjukt trött men ville inte under några omständigheter somna.
När jag nattade henne i sin säng, så satte hon sig upp ett par gånger för att minuterna senare falla ned på kudden i ren utmattning. Sen låg hon så en liten stund och samlade tillräckligt mycket energi för att orka sätta sig upp igen. Jag fick verkligen anstränga mig för att inte börja garva högt när hon höll på så där.
Tillslut fick jag skrutt i säng i alla fall.
Men det är inte konstigt att hon är grinig. Hon är fortfarande lite sjuk, snorig och hostig. Och i morse upptäckte vi en ny tand som var på väg upp. Då får man vara lite tjurig.

Idag kom en tjej och tittade på lägenheten, och resultatet av det blir att i maj så får vi en inneboende!!
Så grymt skönt! Vi hyr ut halva lägenheten med andra ord, vi kommer ha sovrummet och klädkammaren och hon får vardagsrummet, kök, balkong och toa att göra som hon vill med. Vi behöver inget tillstånd från hyresvärden eftersom det inte rör sig om andrahandsuthyrning och vi kan sköta allt sinsemellan. Vi delar på hyran och på det sättet kan vi kanske äntligen få ihop tillräckligt med pengar för att både jag och M ska kunna ta körkort. Vilket vi desperat behöver!
Det känns som om att vi äntligen börjar få ihop en plan över närmsta framtiden. För mig är det extremt skönt och viktigt, annars ligger jag sömlös på nätterna och funderar vart vi är på väg och hur saker och ting ska gå till.
Min hemliga lilla dröm är att börja plugga igen. Men samtidigt vill jag inte utsätta familjen för att det skulle bli ännu mer trångt ekonomiskt. Det känns nästan själviskt att börja plugga nu när man har familj. Samtidigt kan jag ju jobba med något jag avskyr bara föra att få ihop pengar, då blir man olycklig. Det är en svår balansgång det där. Ett riktigt I-lands problem. Idag ska man ju vara glad bara man har ett jobb att gå till. Och jag har två, tre om jag startar eget också. Det kanske räcker så, jag kanske inte behöver plugga, jag kan ha två deltidsjobb och sköta min egen firma vid sidan av. men hur ska jag då få tid till att ta hand om och umgås med min familj?
BLÄÄÄÄ!!!!! Alla valmöjligheter gör en snurrig.

Jag tror att ett av de största skälen till att jag vill plugga är att jag vill träffa nya människor, skaffa fler vänner, inventera bland gamla vänner och skita i dom som man inte fungerar med längre. Men jag är helt vansinnigt dålig på att skaffa vänner, jag är feg och töntig när det kommer till den sortens uppvaktning. Jag sitter och blir nervös och undrar hur jag låter, om jag eller den andra ska ringa först, om jag verkar för påstridig om jag ringer en extra gång. För mig påminner det mycket om hur andra dejtar tror jag. För min egen del har det där med dejting aldrig varit på tapeten, antingen är man tillsammans eller ej. Totalt sett på (helt ärligt!) 15 år har jag varit singen sammanlagt 1-1.5 år! Jag vet inte riktigt hur det gått till, bara att jag varit i fasta förhållanden sen jag var 13. Det längsta jag varit singel i ett sträck, var när jag var i 18 års åldern. Då gick det ca 10 månader mellan två förhållanden. Jag vet inte riktigt hur jag började babbla om det här men, i alla fall...
Vad jag menar är att jag har alltid haft svårt att komma igång med en vänskap, när den väl sitter då sitter den som berg. (Oftast! Ibland har bästa vänner försvunnit utan att säga ett knyst.) Och sen tycker jag det är så himla jobbigt att ringa, innan jag vet var den andra står. Om personen tycker om mig eller om dom bara tycker jag är jobbig. Så många gånger har allt rasat pga att jag inte vågar ringa. Töntigt eller hur!? Jag blir som en liten skolflicka när det kommer till människor jag vill känna men inte känner så bra. Det där mittemellan bekant och vän. När det gäller folk jag inte känner alls, som när man jobbar och så då är det inga problem, men när man representerar bara sig själv, ska lixom sälja in sig själv som en jävligt kul prick att umgås med. Då spricker det och jag blir osäker och blyg. När det gäller vänner jag är säker på, som jag känner väl, då kan jag vara hur lugn som helst eller visa mina galnaste sidor, som bara ett fåtal människor får se faktiskt, som min otroligt sjuka humor tex. Jag kan vara en riktig "klassens clown" men det är inte många som får se det. Det är mest M och mina föräldrar som får smaka på min galna humor numera. Förut hade jag en vän jag kunde vara väldigt avslappnad med, men hon försvann utan en förklaring. Kontentan av hela mitt rabbel här är väl att jag har ingen aning om hur man gör i vuxen ålder för att hitta nya vänner, jag är många gånger blyg, och jag har grymt svårt för att lita på folk. Hur gör man då?
kanske skriver in till Bullen!
Hej Bullen, jag är en anonym tjej på 28 år. Jag vill ha fler kompisar. Hjälp. hälsningar /Fjärten

En till förkyld städ dag..

Igår blev en lång dag orkade inte ens sätta igång datorn när jag tillslut fick plutt i säng.
För att inte bli galen av uttråkning så följde vi med Mamma på jobbet hela dagen.
Nemi är ju förkyld men hon fick sitta och sova i bilen mestadels av tiden. Sedan blev det även lite vagnåkning i butikerna och det tycker hon bara är roligt. Mot kvällen började hon tröttna på att sitta så mycket så då var hon självklart lite putt men annars gick det rätt bra.

Hennes förkylning håller i sig även om jag tror att den är på väg att vända. Jag tror inte hon har haft så mycket feber i dag. I morse var hon lite varm, men på eftermiddagen har hon varit på gott humör och inte särskilt varm. Just nu ligger hon och sover. I vanliga fall får hon inte sova så här sent för då är hon uppe så sent sen, men är man sjuk får man göra lite som man vill.
Min egen hals och huvud har börjat göra uppror också, så jag håller på att bekämpa kroppen med alla vitaminer jag kan hitta så att jag inte blir sjuk till nästa vecka då jag ska jobba tre dagar.

Annat mysigt jag gjort idag är att tömma mulltoan!
Inte direkt någon favoritsysselsättning, men är man tvungen så är man. Lite extra jobbigt att göra det nu under vintern då man inte har någon vattenslang liggandes ute som man kan skölja tunnorna med utan man får springa in och ut hundra gånger med kannor med vatten.
Men nu är det gjort i alla fall. Skönt!
Tyvärr måste jag väl göra om det igen om någon månad, går så fort att fylla den där äckeltunnan. Speciellt om man använder mycket papper.
ja, ja... nu ska jag inte lusa ned hela bloggen med bajssnack.

Fick mitt schema idag också, det är än så länge bara för april, men jag och M kommer inte ha många dagar tillsammans som det ser ut. Men det är väl bara att vänja sig. Han har ju sitt knasiga schema och sen den dag jag jobbar heltid om han fortfarande har sitt nattschema kommer vi antagligen att se varandra ännu mindre.
Usch vad livet är orättvist, varför kan man bara inte vinna lite på lotto så man kan få tid till annat än att tjäna pengar.... BLÄ!
Livet är elakt!
Ibland i alla fall. ;)

Ytterligare en förkylning

Är vansinnigt trött på förkylningar nu!
Är det här en ovanligt galen vinter eller ska det vara så här att ha småbarn?
Knappt en vecka har gått sen förr förkylningen och nu är den här igen.
38.5 grader hade hon nu på kvällen och var väldigt grinig.
Funderar på att ta henne till doktorn i alla fall, bara så att dom kan kolla hennes öra och se om öroninflamationen överhuvudtaget gick bort förra gången. det gick ju inte att få i henne all penicillin så det kanske inte försvann då.

Idag åkte vi till lägenheten och städa lite hastigt, det kommer en tjej i helgen för att titta på den. Förhoppningsvis vill hon hyra ett rum. Det vore underbart för vår ekonomi om vi kunde halvera hyran där. Men det slog mig när jag städade att jag inte alls har samma smak längre när det gäller inredning. Jag tycker fortfarande om sakerna, men allt är så mörkt och murrigt. Lägenheten har ju avstannat i smakutvecklingen sen vi slutade vara där. Så egentligen.. det här är en aning spejsat. Att gå in i lägenheten är att som att åka tidsmaskin tillbaka ett år i min inrednings smak. hihi
Jag har upptäckt med mig själv att jag har ungefär en femårs intervall när det gäller smak. Speciellt färg då. Jag har haft både, svarta, blå, gula, röda och rosa perioder.
Och under just det här året har jag verkligen bytt smak, så nu stämmer ingenting i lägenheten överens med vad jag känner för nu, och vad vi har här i huset.

Ja, ja, mysko allting.
Nu ska jag betala räkningar och skriva ett arg mail till någon som är ansvarig för att man ska kunna logga in och se sin dagisplatskö. Dom säger att jag ska kunna göra det, men det går inte. Access Denied är vad jag får upp hela tiden.
Då säger dom att det troligtvis är fel på min e-legg. Men den fungerar som den ska på alla andra platser. Så... dom e dumma! :D

Godnatt!

galet trött men glad

Blir inte någon roman idag heller. Är SÅÅ trött!!
Det var jättekul idag i alla fall. Blev helt snurrig av allt man skulle lära sig och jobbstress som jag inte är det minsta van vid längre. Antar att man bygger upp det allteftersom, men just nu så snurrar fortfarande dagens meny runt runt i skallen. Ska bli grymt skönt att lägga sig.
Bara för att jag var i så stort behov av sömn natten till idag var det ju självklart att Nemi skulle vakna klockan två och inte somna om förrän runt tre tretti någon gång i min famn.
Så när klockan ringde vid sju trodde jag att huvudet skulle explodera, men förutom tröttheten och segheten så gick det jättebra på jobbet.
tror inte att jag gjorde bort mig alltför mycket, undvek att göra de stora nybörjar missarna som att stå som ett fån och bara glo in i väggen när ingen säger vad man ska göra utan tog lite initiativ själv när det var lugnt.
det var härligt att få komma iväg och göra något helt annat än att vara dygnet-runt-mamma.

Vad som är lite surt är att Nemi verkar ha blivit förkyld igen. Vet inte än vilken grad det rör sig om det lär vi märka imorgon. Nu har hon varit en riktig snor-fia hela kvällen och det verkar bara bli mer och mer.... Stööön...
Vill verkligen inte ha en till omgång med hela familjen däckad i förkylningar, har inte råd heller.
Håller på att spara lite pengar för att åka och hälsa på Mormor i Ungern i maj.
det verkar som om vem man än pratar med så har alla haft en riktigt förjävlig vinter med hundra varianter på förkylningar och magsjuka. tar det aldrig slut?
Det känns lite som om varje gång man går ut bland folk, eller träffar barn så äventyrar man sin hälsa för de nästkommande veckan.
Ja, ja vi får väl se hur morgondagen ser ut.
Nu ska jag titta lite på House sen toksova!

en kortis bara...

Får bli en ultrasnabbis idag.
Måste gå och lägga mig men har hela huvudet fullt med tankar.
Imorgon ska jag tvinga mig upp vid 07.00 vilket inte är vanligt i den här familjen trots bebis.
Det blir till att provjobba imorgon, ska bli kul men är nervös. Har inte jobbat på så länge och vet inte längre vad jag går för.
usch lite läskigt är det..

Jag har en idé om att göra en barnbok, men eftersom jag är så värdelös på att teckna funderar jag på om man inte kan utnyttja sina photoshop kunskaper, eller till och med fotandet.
håller på att småfnurla på det medan jag gör annat tråkigt som att diska eller liknande. Men jag kommer inte mycket längre än till att tänka.
Säkert många som gör så, drömmer och tänker så det knakar men sällan slår slag i saken.
Jag vill inte vara sån, jag vill göra!
Jag vet bara inte hur.

Nej, här ska kudden minsann kuddas!
Nattinatt

En mycket bestämd liten dam

Vilken mysig dag vi har haft!!!
Började dock inte så bra med en liten tjej som var helt slut från nattliga aktiviteter.

Dejten igår var helt underbar, inte särskilt avancerad, gick på en bio och tog ett gäng promenader i stan för att avsluta kvällen med en drink.
Hemma var vid ca 22 och det kändes sent.... Snacka om att man har vänt om hela sin livstil sen man fick barn. Förut brukade man kanske börja kvällen på krogen runt 22 tiden. Nu är man hemma tills dess. haha, börjar bli gammal tror jag.

Mormor och Morfar hade äran att få ta hand om ett mönsterbarn, hon var hur glad som helst, dansade och sjöng framför tv'n, badade med mormor och tog en sen tupplur med morfar.
till och med läggningen gick bra.
Runt 21 tiden var hon däckad i mormor och morfars säng.

När vi kom hem ar alla så nöjda och glada, vi gick in till oss för att städa och förebereda oss för natten och planen ar att sen gå över och ta in henne till oss sovandes.
Men där sprack det.
Medan vi var inne hos oss, vaknade skrutt och ramlade ned för sängen.
Ingen fysisk skada men hon blev väldigt ledsen och orolig.
Vi tog då över henne, men lyckades inte att få henne att somna om förrän klockan 02.
Sen vaknade hon i alla fall klockan 8.
Förut så sov hon alltid 11-12 timmar oavsett när hon gick och la sig, men nu verkar det ha vänt och klockan åtta ska hon upp oavsett när hon somnade.

Så hela morgonen gick åt till gnäll tills jag tillslut fick henne att somna. Men det räckte tydligen inte så efter lunch tog mormor ut henne på en promenad och då somnade hon igen.
Sen hade vi fina människor här hela dagen med en liten kille på 2 år och som dom röjde!!
Jag trodde inte att lilltjejen skulle vara så bestämd över sitt revir, men hon var inte alls lika generös och snäll som hon brukar vara på öppna förskolan och liknande utan här var det hon som bestämde tydligen....

Jag gillar inte riktigt det draget eftersom jag själv var så extremt ego som barn och kunde många gånger vara riktigt elak, jag fick rätt svårt sen när jag började i skolan att anpassa mig. Men sen var ju också min mamma en dagmamma, så det var rätt svårt att förstå tror jag, varför jag inte fick ha min mamma i fred och varför andra barn skulle leka med vad jag tyckte var mina leksaker. Ja, ja nog psykologisk analys av mig själv.
kontentan av det hela är att jag ogillar starkt när barn är superego.

Nu var inte Nemi så illa, men hon vart lite svartis och i börjar ville hon inte riktigt bjuda in till sitt rum. Ställde sig i dörröppningen och såg väldigt bestämd ut.
Vi hade i alla fall jättetrevlig, jag älskar verkligen att ha folk över!
Nemi vart helt färdig av allt busande och somnade helt oprovocerat på min arm minuterna efter dom hade gått. hon sov en halvtimme och vaknade sen jättegrinig. Och nu är hon så trött att ögonen står i kors, men vill INTE sova....
M sitter med henne nu i soffan efter en bra stunds skrikandes i sin säng, och hon har bestämt sig för att sova är en mycket dålig idé
Får väl se hur natten blir.

En Underbar dag!

Sedär så fort allt kan vändas.

Planerna för dagen vart ändrade och i sista sekund tvekade jag på om det var värt mödan att åka in till stan och göra något överhuvudtaget. M var trött och seg efter bara 3 timmars sömn och jag var rätt seg själv.
Nemi hade inte sovit något bra på förmiddagen så kände mig rätt så avslagen.

Men när min brors flickvän ringde och frågade om vi skulle komma så vart ändå svaret ja. Klockan var redan ganska mycket, så vi fick skjuts in till mörby och tog tunnelbanan därifrån till östermalm, vidare där gick vi en promenad till kulturhuset, med ett stopp för lite födointag. Nemi hade absolut ingen lust att sova på promenaden som jag så käckt hade planerat in. Men det gjorde inget.
Väl inne på kulturhusets "rum för barn" hade hon så galet mycket kul!

Hon vart dödligt förälskad i en liten pojke i samma ålder, jagade runt efter honom och försökte klappa och pussas. Riktigt förtjust vart hon i hans hår. kort afro. Vi hade riktigt roligt därinne och stället kan varmt rekommenderas Så himla underbart att dom har avdelat för små barn 0-3 och för de större finns olika åldrar också.

Lagom mycket prylar att utforska och sköna soffor och fåtöljer för föräldrar. Det finns utrymme för blöjjbyten och matrast och man tar med sig barnvagnen upp till plan 4 där rummen är. Det var kanske lite lite platser för barnvagnar och om det är fullt får man vänta tills någon kommer ut, det kanske är lite trist men fullt förståeligt Man vill ju inte själv att det ska vara så proppat med ungar att de springer sönder varandra.

Efteråt gick vi och fikade på faktiskt ett värdelöst fik i gallerian. Skitit, trångt och svindyrt! Kommer aldrig sätta min fot därigen. 42 spänn för en kladdkaksbit på kanske 4x4 centimeter.

Sen skildes vi åt och jag och M tog en tur in på åhlens city och köpte lite saker till Nemi.
Hon fick en ny baby einstein film, ett par galon vantar och två böcker "Vem är arg? och vem är söt? av Stina Wirsén" Grymma barnböcker måste jag säga, sådana med lite tanke bakom det gillar jag. Tack J för tipset!

Fick ett par nya hörlurar i present av M också!!

Så det känns som en lyxdag!
det blev dock lite i senaste laget hem, så Nemi vart måttligt imponerad men det gick bra ändå.
Nu ska jag däcka för att gå på dejt imorgon! Ännu mer LYX!

Ett socialt Missfoster kanske?

Här har det varit lite rörigt de senaste dagarna. Natten till Onsdag fick Nemi ligga hos mig och det gick hur bra som helst, fick en liten spark i magen ett par gånger men det var ingenting mot natten innan. Jag höll på att klättra på väggarna av tristess hela tisdagen så jag bad att få följa med Mamma på jobbet under onsdagen. Det gick förvånansvärt bra att åka runt till olika butiker med lillan i baksätet. Hon gnällde ett par gånger men inget allvarligt. Min rygg fick däremot stryk av att plocka ut henne och vagn X antal gånger ur bilen så på kvällen var jag helt slut. Somnade tidigt med Nemi bredvid mig. Hon totalvägrade sin säng och jag orkade inte tjafsa.

Hade gjort upp planer för både torsdag och imorgon men nu ser det ut att båda sprack. Lite besviken då jag lätt hänger upp mig på roliga små vardagshändelser och får upp förväntan på dom och så spricker det i sista sekund. Inget ont om de som inte kan och jag vet själv hur det är när man bara inte orkar. Har själv tackat nej i sista sekund många gånger för att man är så trött att man ser fåglar kvittra över huvudet. Uppskattar dock extremt mycket folk som vågar vara ärliga och säga nej, jag är för trött framför att komma på en tjusig ursäkt som att jag glömde att jag måste hjälpa morfar baka kaka till katten som kommer hem från veterinären idag eller mormor är i nordnorge och lär sig virka sjömanskostymer till fattiga tranvestiter just den här helgen och jag har lovat att sitta blommvakt till hennes fikus på balkongen.
För mig känns det bara som om nästan varje gång jag har något roligt inplanerat så spricker det i sista sekund.
Som Nemis och min födelsedag, jag vet inte hur många gånger jag flyttade runt datumet så att alla skulle kunna komma men tillslut fick det bli två olika dagar och en av mina vänner glömde komma och den andra var tvungen att gå väldigt tidigt. Sådana saker händer mig på tok för ofta, och det är verkligen inte skoj.
Och som sagt jag vill inte skylla på någon, alla har sina anledningar som jag fullt ut förstår.
Jag tror att problemet är mitt. jag får upp förväntningarna så skyhögt i taket varje gång jag ska träffa någon/göra något. Kanske är det för att jag inte ser så många människor på daglig basis, kanske har jag för få vänner för att täcka mitt sociala behov eller så är jag bara ett socialt missfoster. ;)

Men jag ska försöka att tona ned mina förväntningar hädanefter, problemet är att jag älskar att förbereda mig. Ni vet, när någon ska komma över, man ursäktar sig för att det är rörigt men i verkligheten har man städat som en liten gnu. Man pillar och fixar, drar på sig lite smink, tvättar håret, bakar en kaka osv. eller i mitt fall. om jag bara ska iväg nästa dag för att se en kompis så packar jag skötväskan dagen innan, tvättar håret, lägger fram kläder till både mig och Nemi. Jag kanske är ett patetiskt freak, men det är så mycket som det betyder för mig. och då när man har gjort allt det där och det inte kommer folk på kalaset eller vad man nu har hittat på så känner man sig så jävla dum ståendes där med hur mycket tårta som helst.
Kanske är ett av mina problem att jag gör på tok för lite aktiviteter så att jag gör en jättegrejj av minsta lilla.

Men jag har mycket att se fram emot nu i alla fall. Får hoppas att allt inte spricker.
M blir ledig nu och kommer hem imorgon bitti! jippi!!
Imorgon vet jag inte, förhoppningsvis åker vi in till stan och leker med min brors galna flickvän från kanada, tänkte gå till kulturhuset där de har något barn jippo. På lördag ska jag och min älskade M på DEJT!
mamma ska sitta barnvakt och vi ska gå på bio eller kanske middag till och med. vi får se.
På söndag kommer några vänner ut hit, vilket verkligen ska bli jättekul!
På måndag tänkte jag försöka på att åka och styrketräna på kvällen med en kompis. Ska bli spännande att se hur mycket jag pallar. ska nog ta det väldigt lugnt för på tisdag ska jag provjobba! nere på en restaurang här i byn. E skitnervös verkligen, samtidigt som det ska bli grymt kul att få göra något annat än att vara förälder 24 timmar om dygnet. Torsdag ska jag förhoppningsvis träffa en kompis men sen står det helt still med aktiviteter på ett bra tag om jag inte kommer igång och jobbar snart dvs. Mer om det vet jag efter att jag provjobbat.

Väldigt jobbig natt

Natten gick åt skogen!
Igår var första dagen som M jobbade på ett bra tag, vi var ju sjuka allihop osv. Lilla Nemi har blirvit riktigt pappig under den här tiden. Så igårkväll när han skulle gå till jobbet så bröt hon ihop vid dörren jätteledsen.
Nattningen var inget större problem, M brukar i vanliga fall natta henne så jag märkte att hon helt klart var lite störd över att jag satt där på sängkanten. Men hon var så trött så hon somnade snabbt vid 9 tiden.
Sen städade jag som vanligt satt lite vid datorn och gick och la mig vid 22.30. 23.00 Släckte jag lampan och var så himla stolt över mig själv att jag kom i säng så tidigt. Brukar aldrig ha den disciplinen på mig själv.

Men.... 23.30 vaknar jag av ett gallskrik, sätter mig bredvid hennes säng och försöker lugna. Men då börjar hon gråta mer. Efter en halvtimmes störtbölande tycker jag så synd om henne att jag tar upp henne. Bestämmer mig för att hon får sova bredvid mig resten av natten.
Så vi lägger oss ned. Men ingenting kan få henne att somna. Hon ligger där med slutna ögon men vrider och vänder på sig, sparkar mig, sätter sig upp och fram och tillbaka. jag försöker allt, sjunga, berätta saga, klappa, massera, hålla tätt, hålla långt ifrån. Ingenting funkade. Kollade tillslut blöjan, men inget där. Klockan 02.00 går jag upp och gör välling.
Hon får välling men fortsätter som förut ändå fast med lite lugna perioder. Så jag sov kanske en kvart 20 minuter i taget i olika omgångar hela natten igenom. Klockan 8 när damen ville gå upp var jag helt färdig, sur och grinig.
Tror att hon saknade sin Pappa ordentligt, det e ju han som brukar ta hela nätterna numera.
Men han blir inte ledig förrän på fredag morgon så vi får klara oss själva så länge.
Hoppas att hon inte får spatt inatt igen.

Gudars vad jag önskar mig barnvakt ibland. MaPa brukar ju ta henne små stunder då och då, när man måste göra något annat typ dammsuga huset, måla om någonting osv. Men det blir aldrig så att dom tar henne någon längre stund en heldag eller så, mycket för att man inte vill be dom om för mycket, dom gör redan så himla mycket för oss. skjutsar oss osv.
Måste verkligen ta körkort snart så att man kan bli lite mer självständig.
ajdå, Lillan har tröttnat på att mamma sitter vid datorn nu...

Sömnig hela dan

Är så vansinnigt trött idag, trots att jag sov bra hela natten och sov en stund med Nemi på förmiddagen. Vet inte varför jag känner mig så slut. Ska anstränga mig och gå och lägga mig tidigt idag. Men det är så svårt att ta sig till sängen på kvällen eftersom det är den enda tid man har för sig själv på hela dygnet. Man vill hinna med så mycket. Pilla på datorn, pyssla, titta på tv, prata i telefon osv. Men idag får jag skärpa mig!
Ska ta mitt suduko till sängen och fnurla på det tills jag somnar.
Guud, vilket tråkigt inlägg det här blev.
Godnatt på er!

Slö söndag men Färdigt barnrum

Äntligen börjar Nemis lekrum bli färdigt!

Nu saknas lite lister, några krokar kanske en hylla men sen är det färdigt!Vi kommer nog inte göra något mer där nu på ett tag så det känns skönt. Nu ska vi prioritera att sätta upp hyllor över skrivbordet i vardagsrummet och att göra klart sovrummet.
Det är inte så farligt mycket att göra, men när man har en smal plånbok så tar det sin tid.
Den här söndagen har bara varit seg. Städat en del men mycket annat än så har vi inte gjort.

Usch vad jag hatar när en dyrbar helg går åt till ingenting. Eftersom M jobbar som han gör är han bara ledig två helger i månaden. Vi hade planerat att gå ut bara han och jag men vi insåg att det var bättre att spara dom pengarna eftersom nästa månadräkning kommer bli tuff. Nästa helg kommer det lite vänner hit så jag ser fram emot det istället.

Jag har i alla fall målat om bokhyllan till Lillans rum den här helgen. Resultatet blev inte så bra som jag hade tänkt mig dock. Min plan var att måla bakstycket i hyllan i rosa eller orange. Hade lite färg över från när jag målade min husvagn i galna färger.
Men!
Vi hade varit urkorkade och glömt färgen ute i husvagnen när det var som kallast i december, så nu när jag öppnade burkarna var färgerna helt förstörda... Grrrrr
Hyllan fick därför bli helvit och inte ens det blev bra, färgen klumpade sig på några ställen och det blev ojämnt Men jag orkar inte göra om det. Så länge ingen kommer för att inspektera detaljer så märks det nog inte. Och Lillan kommer nog att måla med kritor en vacker dag över hela hyllan ändå.

Nu ska jag tråka er en sista gång med bilder på barnrummet!

Bokhyllan ärvde vi av min Farmor och Farfar. En uråldrig enkel ikea hylla. Så här såg den alltså ut innan jag började kladda färg på den.

Bokhyllan färdig och på plats

Detaljbild på bokhyllan

Fler tavlor med underbara motiv av Yoshitomo Nara.

En flummig målning i akvarell jag gjorde i högstadiet. Ska vid tillfälle rama in den också.

Små indiska elefanter och kameler som hänger på en pärlträdd tråd köpt i ett stånd på en festival. Hänger bredvid gardinen i fönstret. Grön gardin från indiska 149kr, Lampa Ikea.

Världens finaste hängare

Rummet i helhet sett från dörröppningen med bokhyllan till höger.

StädÅngest

Börjar snart få panik på alla våra saker.
Jag har inte gjort någon seriös rensning av mina prylar sen jag flyttade hemifrån för tio år sedan. Allt har bara stoppats undan. De flyttar jag gjort sedan dess har alla varit något knas med. En flytt var jag gravid och kunde inte göra ett smack, de tre andra gjordes successivt lite då och då utan något behov att rensa. Och nu står vi här. Med skräp upp till midjan och panik i ögonen.
Jag har så svårt att slänga saker.
Tror alltid att jag kommer behöva dom senare, drömmer alltid om att kunna sortera allt i fina uppmärkta lådor. Problemet tror jag är att jag är så pysslig, att jag ser potential i allt skräp, det där eller det där kan jag använda i ett konstvärk, eller dom här gamla oanvända små blocken är ju onödigt att slänga, papper behöver man jämt, bäst att jag lägger dom här borta så att jag inte glömmer dom.. tre veckor senare.... hm... jag skulle behöva ett speciellt block att göra foto anteckningar i, vart kan jag ha lagt blocken jag hittade. Äsch jag köper nya.
Och så har jag hållt på i alla år.
Men nu funkar det inte längre. Jag behöver en plan. Och jag behöver framförallt hjälp! hjälp att rensa, någon som står och leker diktator bakom min rygg och försäkrar mig om att jag verkligen inte kommer behöva dom där suddigummen jag samlade på i årskurs tre. Någon som kan vara hård men inte för hård så att jag sätter mig på tvären och vägrar allt. Sen behöver jag självklart också barnvakt, för det är komplett meningslöst att försöka rensa källaren på skrot med en ettåring som gärna vill hjälpa till att plocka ur lådor och smaka på lådorna.
Vi måste förmodligen halvera vår samling saker om det ska bli möjligt för oss att i framtiden bo här ute i stugan permanent.
Jag vet inte hur jag ska ro iland detta. Det måste göras snart så att vi kan hyra ut lägenheten sen.
Man mår så dåligt av alla saker också, det blir tillslut att sakerna äger mig, inte tvärtom.


Nemi har varit så duktig, hon har sovit hela natten i sin säng i tre nätter men inatt sprack det. Hon vaknade och kunde inte somna om. från ett till fem var hon vaken den lilla fjanten. tillslut somnade hon bredvid mig. Jag har så galet ont i bröstkorgen nu och jag antar att det är för att jag var tvungen att sova i en så konstig ställning. hoppas på att det går över snart. Vågar inte bära något på höger arm för det strålar ut från bröstet så att jag nästan tappar saker. läskigt.

Nemi har förresten lärt sig säga blöjja!
När hon tycker det är dags att byta så går hon ropar böjja böjja böjja....
Så nu kan hon två riktiga ord, förutom Mamma, som hon säger till både mig, M, Mormor och Morfar.

Öra och Blöjja Det är hennes första riktiga ord.

Hon började förut med att säga vad vi trodde var lampa, hon sa Mmmba någonting, men det har hon slutat med konstigt nog. så vi räknar inte den som första ord.

Photoshop makeover övning

Här kommer ett till bildexempel på hur mycket man kan förändra med hjälp av photoshop.
Jag har inte förstorat eller förminskat något utan det enda jag gjort är att skugga och ljusa upp olika partier, lagt på lite färg och tagit bort lite prickar och liknande. Sminkat om henne kan man säga. Lägg märke till hur mycket smalare hennes ansikte ser ut på bilden till höger. Det är för att jag skuggat kinderna lite. Mycket trixs finns det. Så med andra ord, det finns ingen anledning att få komplex när man tittar i tidningarna för det finns inte många bilder som inte får sig en liten dos av photoshop innan publicering.

Visst är det häftigt hur stor skillnaden blir?!

bilden tillhör BerlinElliott

Så är det någon som sitter på ett skapligt porträtt som vill ha det lite upphottat så hojta till!
Jag är så himla sugen på att leka med mitt älskade photoshop.... :D

Tavlor och Pynt

Har satt upp lite tavlor och annat.
Ursäkta bildkvalliten, blixten hade ingen lust att leka med mig idag.


Hyllan under spegeln är Mammas, som jag tror hon hittade upp på vinden.
Har interiktigt bestämt mig om spegeln ska hänga kvar eller om dom inte passa ihop, jag har den där på prov ett tag.



Grävde fram några wallies som jag köpt för evigheter sen och satt upp i lillans rum. Jag personligen tycker inte att det blev så fint, matchar inte resten av rummet. Men det är ändå ett barnrum, allt kan inte vara superstyle-isch. Huvudsaken är ändå att hon trivs och hon älskar dom där små figurerna och går fram och pekar på grisen stup i ett. man ser inte det på bilden men dom sitter i midjehöjd för henne ungefär.


Det här är mina favorit tavlor. När min bror var i Tokyo köpte han en litet häfte med massa bilder i vykortsformat. Konstnären som gjort dessa heter Yoshitomo Nara och är helt underbar!! Jag älskar hans små figurer.
Jag letar nu fler passande ramar så jag kan rama in några till och sätta upp.


Just nu sitter dom under den lilla hyllan i lillans rum.


Här är ett nytt projekt. Köpte dessa tavelhyllor på rea på rusta. Kostade 30kr styck. tror dom är 60cm långa. Min tanke var att måla dom vita, eller eventuellt rosa. Sen sätta upp dom i Lillans rum och ha tavlor och barnböcker på dom.
MEN.. Dom är i oljad ek, och jag är väldigt osäker på om färgen kommer att fästa så bra. Någon som vet hur man gör? å andra sidan kostade dom knappt någonting så man kan ju alltid pröva.

Photshop tricks och fix

Här är ett porträtt som jag har retuscherat på en tjej som lägger ut bilder på sig själv för konstnärer och fotografer att använda som material. Jag använder en del av hennes bilder att öva på, här försökte jag uppnå att likna bilderna man ser i reklam och tidingsomslag och liknande. Det vill säga ganska extrem retusch.

Som ni ser är små skönhets"fel" bortplockade men mest jobb har jag gjort med ljus och färginställningar samt lagt till och ändrat lite skuggor. Andra klassiska trick är att göra ögonfärgen starkare och ögonvitorna vitare. Den här bilden är rätt extrem i vanliga fall tonar jag ned mycket mycket mer för att få en så naturlig look som möjligt.

Ett nybörjarfel många gör när de experimenterar i photoshop är att släta ut huden helt och hållet. Detta gör att all naturlighet försvinner och resultatet blir väldigt plastigt.

Ett hett tips är att kopiera original lagret, släta ut huden sen sänka opaciteten (genomskinligheten) på det "släta" lagret till minst 50%. Då finns fortfarande rynkor och annat kvar, men är inte lika iögonfallande och ger ett slätt intryck utan att vara det.

Photoshop sugen...

Jag är på sånt otroligt photoshop humör!

Vill retuschera lite porträtt men har inget roligt material att leka med.

Har du något porträtt som du vill ha lite tillfixat så lämna en kommentar och maila mig din bild.

Jag har inte sådär jättemycket tid för mig själv så det kan ta ett tag innan jag blir klar, men den som väntar på något gott....

Hade velat demonstrera lite photoshop retuch här men jag är extremt noga med att be om tillåtelse innan jag lägger ut en bild på någon annan på en "öppen" sida. och hon har inte svarat än....

Lägger upp en bild på Nemi istället som jag retuscherat lite grann. Inget avancerat utan tog bort lite snor under näsan och trixa med färgerna och ljuset lite. bara för att ni ska få se hur fantastiskt mycket skillnad man kan göra utan att egentligen göra några större ingrepp.

Min stjärnhimmel

Yes! Äntligen!

Är så barnsligt glad!
Enda sen jag var tonåring har jag varit sådär löjligt förälskad i självlysande stjärnor man kan klistra upp lite varstans. Då för snart 15 år sedan fanns det som klistermärken. Vilket var utmärkt att sätta upp i taket ovanför sängen. Många nätter när jag inte kunde sova var det en underbar liten flykt att ligga och titta upp på och drömma sig bort. Lite barnsligt kanske men jag älskar det. Problemet var när vi målade om taken här var att de flesta av de gamla klistermärkena inte gick att rädda. dom satt antingen för hårt eller de vi fick ned gick inte att sätta upp igen. Så jag har varit på jakt efter nya men det enda jag hittat hittills var den där sorten man måste sätta upp med häftmassa. Och visst är det underbart med ett stjärnfall att beskåda men den där lilla vassa plastbiten som trillar ned i nyllet när man sover är inte särskilt mysig.
Så jag har gått runt och frågat som en dåre på alla tänkbara ställen efter klistermärksvarianten och surat över att dom inte görs längre.

Men idag!!!
När vi var och handlade på Coop så hittade jag äntligen min stjärnhimmel. Fast dessa var i modern form och kallas numera för wallies och ska tydligen vara lätta att ta bort. Sen var det här lite rundade stjärnor men det gör inget, det ser faktiskt mysigare ut.
2 ark för 99kronor så det var inte så jättebilligt, men åååh vad jag är lycklig! äntligen får jag mina stjärnor i taket. Vill sätta upp likadana i Lillans rum också, men det är kanske inte lika bråttom eftersom hon inte sover där.

Sovande barn

Hallelulia!
Lillan har sovit hela natten i sin säng!!!
Hon pep till och hade tappat nappen ett par gånger men hon vaknade inte!
Jag själv vaknade många gånger och saknade bebis bredvid mig. kändes konstigt att sova själv. Men också skönt, kunna sprida ut sig som man vill, snurra runt utan att väcka barn. LYX!

Nyköpta barnmöbler

Har gjort ett riktigt fynd som jag måste visa upp.
Köpte ett bord och fyra små pallar till Nemi.
Det fanns olika mönster men tyvärr var det bara dom här med svarta dödskallar kvar. Funderar på att måla om dom men det kanske inte blir så snyggt. vi får se. Huvudsaken var bordet.
Vet inte om det syns på bilden men i mitten finns ett litet lock som man ta bort och i det finns en liten nätkasse som barnen kan lägga saker i.
Nemi älskar det och stoppar hela påsen full med sina nappar.
och billigt var det också, 199 kr för bord och fyra pallar ordinarie pris var 399kr. Så jag är hur nöjd som helst. Just nu använder vi det faktiskt som ett tillfälligt vardagsrumsbord. På dagarna har Nemi det som lekbord och på kvällarna har vi det till oss. Hur bra som helst.



Här demonstrerar Nemi vilken bra trumma pallen kan vara.



Man kan även använda pallen till att hänga lite coolt på.

Medicinering av barn?

Nemi 1 år och 1 månad gammal har väldigt mycket åsikter om sin medicin. Den ska under inga som helst omständigheter ned i hennes mage!

Hon slåss, bits, gråter och framförallt spottar ut den.

Vi har provat följande; den lilla gulliga sprutan man får av apoteket fick konsekvenser som likande en skräckfilm från 70talet. Det vill säga kaskadspya över allt och alla inom en radie av ca 2 meter. Förmodligen för att medicinen plötsligt kom rakt ned i halsen. En specialsked fick vi också på apoteket. Den var lite snällare men det tog inte många sekunder innan fröken kom på att om man blåser kraftigt ut samtidigt som Mamma häller ned äcklet i munnen så är det Mamma som blir mest medicinerad. Sista metoden som vi prövade var att blanda ut gegget med älskling frukpurén. Men efter en sked var det lika menlöst som de första två alternativen.

Måste även tillägga att den där förbaskade penicillinet är groteskt kladdigt. Ungen har flertal gånger spraylackat både sig själv och oss. Därefter har hon sett ut som punkare i håret med kladdiga spikes lite här och var. Resten av familjen har fått byta kläder och duschat efter varje medicinomgång.

Så hur gör man om medicinkladdet inte går att få ned i strupen?

Ska man behöva nocka ungen medvetslös för att stackarn behöver medicin?

Nymöblerat i bloggen

Har möblerat om lite här i bloggen, samt skaffat en liten egengjord rubrik, kanske lite i det gulligaste laget, men jag känner mig på pastellhumör så det passar bra. :D

Ser det okej ut?

Vitt, vitt och FÄRG!

Har så himla ont i magen... Vet inte riktigt varför, tror att min mage inte gillar hostmedicinen jag fick av läkaren, ska testa att låta bli den i några dagar och se om de blir bättre. Usch vad jag avskyr magont. Blir så grinig och handikappad av det.

Har suttit nu och tittat runt lite på andras inredningsbloggar. hämtat lite inspiration. Hjälp vad många duktiga pysslare det finns därute får nästan mindervärdeskomplex. Men en sak som gör mig riktigt mörkrädd är den här trenden med allting vitt.
Alla har rätt till sin smak och så men jag förstår verkligen inte hur man kan trivas i ett så kliniskt hem. Nästan helt utan färger. Jag har alltid haft svårt för det här med mycket vitt, för mig har det känts så oinspirerande och egentligen bara som en enkel väg ut i inredningsdjungeln.
(måla allting vitt så att det matchar, så är du klar)

Men nu när vi renoverade lilla huset var jag tvungen att vika mig och erkänna att vitt var den ända vägen att gå i det här pyttelilla utrymmet. Så det blev vita väggar, vitt tak och även vitt golv. Och jag erkänner, det känns väldigt fräscht, men hjälp vad tråkigt!
Så jag försöker slänga in lite färgkluttar här och där för att liva upp det. Sen har vi i och för sig tagit ut svängarna i sovrummet och lekrummet. Det är där utmaningen är tycker jag, att få ihop färger till enheter.
Vi lever ju fortfarande lite i kaos eftersom vi inte har hämtat sängarna än. Jag och lillan sover i vardagsrummet och M på en obekväm 90 säng i sovrummet. Men så fort vi har köpt lister till sovrummet och hämtat sängarna så ska jag snygga till vardagrummet/köket.
Jag inväntar även lite bättre väder så att jag kan måla utomhus.
Det jag nu sitter och funderar över är om vad för skojjig färg jag ska måla alla köksluckor i eller om jag ska fega ur och måla dom vita. Då blir M glad i alla fall. Fick han bestämma så skulle nog allt vara just vitt.
Men alltid brukar han bli överaskande nöjd när jag har gjort något förändring, trots att han varit väldigt mot det från början.

Jag är grymt förtjust i den indiska stilen, och det som så gulligt kallas chabby chic eller något sånt. Men jag kan bli lika förälskad i det superdesignade, retro, antikt och en bunt till stilar. Jag tror att det som är klistret i min förälskelse för inredning och även fotografier är FÄRG! hur man kombinerar, hur man kan lyfta fram ett föremål genom färgväl, placering och belysning.
Min kära lilla Mamma är min guru, och hon borde helt ärligt ha blivit inredningsarkitekt eller liknande. Hon kan ställa ihop de mest udda konstiga föremålen och tillsammas blir de en perfekt enhet.
Nu har min lilla Pappa en vidrig stor förkärlek för gamla antiksaker. Absolut inget fel med att gilla antikt. Men han går och köper just dom där fulaste och mest onödiga prylarna man kan hitta på loppisar. och blir sen helt förkrossad om han inte får ha dom framme.
De senaste åren har han samlat på kopparkärl, tunnor och små konstiga bakformar eller vad sjutton det nu ska föreställa och detta ska stå framme.
Annars bryter helvetet löst.
Så stackars Mamma står där och nästan kräks på dessa prylar, gömmer så mycket av dom som är möjligt, (han glömmer självklart vad han har köpt efter ett par dagar, och köper sen nya snarlika några veckor senare) och till resten lyckas hon trolla fram platser och får dom att faktiskt passa in. Nu börjar dock deras hem bli helt överfullt, så snart går det inte längre. Vi funderar faktiskt på allvar att ha en loppis på tomten i sommar.

Nä, det var dagens fundering, nu ska jag drömma mig bort bland inredningsbutiker.

Bra film för de små

Nemi fick en film i födelsedagspresent som är så himla bra.
Just den här heter Baby Einstein, Djuren omkring oss.

Det som jag tycker är så himla bra med den här serien är att det inte bara är små figurer som springer omkring och pratar gagga och gör konstiga saker utan de här filmerna är också lärorika.
Det är skön glad plingplong musik som Nemi i alla fall älskar och enkla bilder inget hysteriskt utan sånt som är lätt för henne att hänga med i. Dom visar bilder på tex katter och så är det en röst som säger katt och orden katt kommer upp osv.
Väldigt enkelt men vettigt. tycker jag i alla fall.

Målat om

Har nu gjort om besöksräknaren så nu kanske den vill fungera.

Nu har vi trotsat förkylningen och målat om Nemis rum. Det är mycket smått kvar att göra därinne, ska måla om en bokhylla och lite annat smått och gått. men det känns grymt skönt att ha kommit igång.
Förstår inte vart all energi kommer ifrån. Innan Nemi kom var det en kamp att bara gå upp och borsta tänderna. Nu har jag full rulle och älskar det! Önskar bara att solen ville titta fram lite också så att man kan tanka lite energi den vägen också. Så känns ju faktiskt hela världen mycket roligare när det är fint väder.

här kommer lite bilder.
Före & Efter:


Underbara kuddar

Någon där?

Är det någon som tittar in här längre?

så släng in en liten kommentar så jag vet.
Jag tror nämligen att min besöksräknare har fått fnatt. De sista två veckorna har det enligt den inte varit en enda besökare, det kanske blev något fel när jag ändrade designen på sidan. Kanske koden försvann då.
Om ni kan slänga in en kommentar så jag får reda på om den är trasig eller inte så kan jag försöka laga det sen.

Hjälp mot brännsår

Måste bara tipsa alla!

Om du eller ditt barn någon gång bränner sig, ha Aloe Vera på direkt och många fall blir blåsan minimal. Fick det här tipset från en kompis och det funkar verkligen. Det ska helst vara Aloe Vera gel om jag har förstått det hela rätt. Det finns 98 %igt att köpa på hälsokost.
Lillan brände sig rejält på alla fingertoppar på ena handen för ett tag sedan, och dagen efter köpte vi krämen och en vecka senare var blåsorna nästan helt borta. Vi strök på lite då och då varje dag. Helst ska man stryka på det så fort som möjligt men även senare är bättre än ingenting. Så det är verkligen grymt att ha hemma i medicinskåpet!

Finaste skötväskan

Jag måste bara få vara lite "fjollig" och visa den underbara väska jag fick i födelsedagspresent. ÄLSKAR!

Märket heter OiOi, därefter heter den Floral Bouquet Carry All om det är någon som är nyfiken.
Det är alltså en skötväska, men det jag tycker är så underbart är att den inte ser ut som det och att jag kommer kunna använda den till allt möjligt sedan.
Den är så underbart, den stod bredvid mig här på skrivbordet så när jag såg den var jag bara tvungen att visa upp den här....

Pussar Kramar och Snor

Så den här veckan har varit helt galen!
Hade hundra saker inbokade och fick känna för första gången hur allt kan ställas på ändan bara för att man har barn.
Nemi fick en jätteförkylning, med 40 graders feber och hela härligheten med snor och hosta. Så dag efter dag fick jag avboka dels på grund av henne och hon är otroligt mammig just nu, sen blev jag själv sjuk också. Nu är hela familjen sjuka.
Men trots allt snor och alla vaknätter så här det varit en underbar vecka för min lilla tjej har börjat kramas och pussas.
iiiiiiiii..... känner mig nästan som nykär, jag kan inte fatta hur galet förälskad man kan vara i sin unge, kunde inte föreställa mig att det skulle vara så här underbart.
En morgon kröp hon upp i sängen bredvid mig, la sitt lilla huvud på min axel och gav mig en stor puss. Jag trodde jag skulle spricka av kärlek! så fantastiskt!

En rolig lite detalj är att hon för ett par dar sedan drog i sitt ena öra och sa ÖRA. Fast det lät mer som öjja. Och hon har gått runt de senaste dagarna och dragit i örat/öronen och sagt öra om och om. Detta var självklart jättekul men tänkte inte så mycket mer på det. Men idag var vi tvungna att ta henne till doktorn, hon hade visserligen inte någon feber längre, men hon har varit så himla ledsen, otroligt hes, kan inte ens gråta och hostan har varit fruktansvärd samt att hon vinglat och varit så ostadig. Så för säkerhets skulle åkte vi till en juorläkare (plus att jag verkligen behövde hostmedicin själv). Det visade sig i alla fall att lilla skrutt hade en elak öroninflammation Så då undrar jag, kan hon vara så smart att hon faktiskt sa öra för att hon hade ont i örat, eller är det bara en väldigt lustig tillfällighet?

Bloggtävling

Är med i min första bloggtävling.

Tycker att ni ska ta en titt in på Lidisen blogg, hon skriver en massa om inredning och barn, två av mina favoritämnen. Alltid lika kul att se vilket pyssel hon hittar på härnäst.

http://www.lindisen81.blogspot.com/