några timmar kvar till bebis

tre minuter kvar att äta och dricka på... klunk klunk klunk... aaaaah.... gott med vatten, vet inte hur jag ska klara mig utan att dricka på så många timmar kommer få spatt!
klockan sju ska vi vara där och jag är planerad som snitt nummer två för dagen så någon gång strax innan lunch borde lillan vara ute.. om dom inte får in något akutärende som måste gå före dvs. Men att inte få dricka på 10-12 timmar kommer inte bli kul!
Är relativt lugn nu faktiskt, ska bara försöka komma i säng också. Dom på Karolinska är ju helt underbara, vid 18 tiden idag ringde en tant som presenterade sig som min barnmorska för morgondagen och undrade hur jag mådde och om jag hade några sista frågor. Hon gav mig till och med sitt direktnummer och sa att jag kunde ringa fram till 21 när hon slutade.
Helt fantastiskt. Jäklar vad mycket lugnare jag blev av det.
Känns mycket tryggare nu när jag fått prata med henne.

Jag ska väl ta och avsluta här för att gå till sängs, får se m det blir någon sömn, ska upp vid 4.30.... hmmm..... jippie!
Kommer tillbaka på bloggen när jag väl kommit hem och det är det ju ingen som vet är det sker.
Hoppas nu bara att allt går som det ska och att det inte är något fel på lilltjejen... usch vad jag nojjar, kan inte vara nyttigt....

Puss på er!
(snart har jag en liten dotter!!!!) hihi

Så här kan man se ut..

sista dagen innan snittet.....

Nina Simone

Har nu nästan gjort klart min "förlossningsskiva", fylld med Nina Simone och Bill Withers. två favoriter. När jag lyssnade på Here comes the sun med Nina så fylldes hela jag med mjuka fluffiga bebiskänslor. Nu vill jag träffa henne!!

Here comes the sun

1 dag kvar till bebis...

Jag sitter helt paralyserad. Har en fin lista på saker jag ska hinna göra innan imorgon, men jag kan inte förmå mig själv att ta itu med det. Sitter och nästintill hackar tänder av nervositet.

Det är så mycket tankar som far igenom mitt huvud nu att jag har svårt att koncentrera mig på den enklaste sak som att äta... en fruktansvärt massa; tänk om! tänk om det händer, eller det eller det.... AHHrg.... Jagg vet att det är fullkomligt onödigt att ta ut sorgen i förskott men jag kan inte låta bli....
Ska försöka okupera hjärnan med något annat nu....

Så här ser bebis hörna ut.....

som är i sovrummet. Inte världens bästa kvallite på bilden kanske men det funkar.
Himmlen till sängen har Mamma sytt av ett par gamla gardiner.

Clowntanten

Det gick okej hos narkos och förlossningsläkaren i torsdags. Narosläkaren var stressad och ville mest däifrån och förlossningsläkaren såg läskig ut... Hon hade en clownmun! jag skojar inte! Den var målad i någon rosaröd nyans och sen hade hon målat jättestarkt med penna runt om, och allt var så ojämt!!
Jag vet, man ska inte döma folk efter utseende, men om hon tycker att det där är fint, hur kommer då mitt ärr se ut efter att hon sytt ihop mig?? Hon kanske bestämmer sig för att vara lite extra kreativ och sy det hela med korstygnsmönster..... hmmm.... jag är lite skeptisk till henne...

Ska in till karolinska idag igen. Eftersom mitt blod ar lite svårt att koagulera sig vill dom kolla för säkerhetsskull att jag inte har någon blödarsjuka-liknande sjukdom. Kan bli ganska farligt att operera då, och då får jag förmodligen sövas för att det ska gå snabbare.... Vill inte sövas!!
För det första vill jag vara vaken när lillan kommer ut för det andra så blev jag så jäkla kräkig sist jag vart sövd.. jag bara spydde å spydde. Och jag kan tänka mig roligare saker än att spy med en nyopererad buk.

Hela helgen gick åt till att, pyssla, fixa, dona och shoppa! Kan inte fatta att vi har några pengar kvar ärligt talat. Vi har bara handlat och handlat sen vi flyttade hit.
De här dagarna blev shoppinglistan enorm. Allt från sängkläder, sängbord, taklampa till bilbarnstol och skötbord. och en massa däremellan. Men nu börjar vi känna oss redo för lillan i alla fall. Sovrummet börjar likna ett sovrum, fortfarande lite artonger och stök kvar men den är ändå det rum som är mest färdigt. ÄLSKAR! Allt går i vitt, brunt och grått. lugna svala färger. väldigt skönt att ha i ett sovrum, jag som annars tycker vitt är så grymt tråkigt. Men just när man ska sova är det skönt. Vardagsrum och kök är ju ett inferno av murriga färger och material, då kan det vara avkopplande att ha ett rum som helt bryter av det. Ska försöka lägga upp lite bilder sen på hur det egentligen ser ut.

7 dagar kvar till bebis...

Känner mig lite konstig idag. Nedstämd men lycklig, harmonisk men ändå stressad, irriterad fast med ett lugn. Allt känns liksom lite overkligt och skumt. som om jag inte riktigt vaknat idag utan fortfarand ligger och försöker slumra.

Har så mycket att göra kvar på min lilla lista över "fix" innan bebis. Först har vi listan över saker att köpa... nu börjar pengarna dessutom tryta lite. sen har vi allt papperskaos, föräldrapenning och pappadagar, är det någon därute som kan förklara för mig???? Sen har vi ett par borde också. Borde städa, åtminstone dammsuga och byta kattlåda, borde tvätta, har tvättid på måndag och det blir nog mamma och M som får gå ned och tvätta, men jag borde åtminstone plocka ihop det jag vill ha tvättat. Måste packa BB-väska, har fortfarande ingen koll på vad jag ska ta med. Borde bränna en skiva med favvomusik att ta med till sjukan, Måste hinna åka till bror och låna filmkameran... har blivit övertalad om att låta filma operationen. Min sjuka bror verkar tycka att kapitlet när dom skär upp mig är det mest intressanta, ;) Han är knäpp. Men så länge ingen filmar mellan mina ben så går det bra för min del. Måste ladda batterier till vanliga kameran och plocka fram alla tillbehör till den. Pust... måste, måste, borde, borde, ska och orkar inte..
Jag stannar nog här med min stora mage och myser istället.
Jag har ont och kan inte röra mig mer än fem meter i taget, men jag har börjat gilla min mage väldigt mycket. Den stora runda kulan putar så fint just nu, och lilltjejen buffar och stökar lite då och då. Hon hälsar liksom på mig med en knuff här och var, och vi är än så länge ett. Jag behöver inte bry mig om blöjor och skrik än så länge, utan kan bara ligga här på soffan och småprata med henne när jag vill.
Men visst, jag är galet nyfiken på hur hon ser ut. och jag längtar efter att få hålla henne tätt tätt intill mig, tala om för henne att hon är världens vackraste och ge henne allt och lite till.
Mycket märkligt det här, hur otroligt kär man kan bli i någon man aldrig ens sett.

Imorgon ska vi till Karolinska och prata med narkos skötaren och få information om snittdagen. Spännande, är lite nervös även inför imorgon, varför vet jag inte. kan bero på att åka dit på den här infoträffen gör det hela så mycket mer verkligt.
haha, apropå det... Var hos barnmorskan igår och fick frågan; har du funderat ut några sista frågor till mig nu innan förlossningen?
Min reaktion var lika med frågetecken.... Jag så nog ut som en dum mört med ett gapande hål till käft. Vaddå? sista, va, hur, va, oj!
Tänkte inte så långt... ska det där vara sista gången hos barnmorskan... hur gick det till.... det är ju evigheter kvar, eller??
det där var jag inte beredd på, hade på något sett förträngt att det faktiskt skulle upphöra.
Så verkligheten har jag inte riktig koll på. Kan inte fatta att det bara är en vecka kvar, det går bara inte in i mitt huvud. får se i vilket tillstånd jag kommer vara i sista kvällen... kommer säkert ligga och gömma mig under täcket och vägra komma fram... ingenting skulle förvåna mig i alla fall.

Trasiga jag

AJ, aj, aj!!
Min rygg är så trasig!
Den gick toksönder i tisdags, den där förbaskade nerven som heter något jag aldrig kommer kunna stava till... ischias? kanske? Sen dess har jag varit halt och nära gråten många gånger, men trots det har man ju envisats med att gå ut och handla... dumma dumma mig! Men idag har jag inget val... Idag blir det soffan resten av dygnet. Det går inte att komma upp. Vaknade i morse av att jag dessutom fick en helt sjuk mensliknande smärta i korsryggen, fick mer eller mindre krypa till badkaret och hälla upp kokhett vatten sen låg jag där i minst tre timmar. Smärtan avtog lite a det varma vattnet så nu är det faktiskt bättre. Men jag ska nog bara ta det lugnt idag i alla fall. Mamma ringde förut och frågade om jag hade lust att åka till en tygaffär och titta på tyger att klä om gungstolen och fåtöljerna med... ååh vad jag vill... Men måste nog ligga still idag.. FAN! Vill! hatar att vara handikappad! Jag blir dessutom tjurig som en femåring och tycker att världen är orättvis... Men, men bara 9 dagar kvar, av den här sortens smärta iaf, ;D Vem vet vart och hur ont jag kommer ha efter snittet...

Jag känner mig iaf lugnare och mindre stressad nu. Har fått hit bebis alla saker som jag samlat ute hos MaPa, så skönt att ha det på plats. Nu känner jag mig betydligt mer harmonisk. Vi har även plockat ned familjens gamla spjälsäng från vinden. Den ser inte ut på något speciellt sett men däremot är det grymt coolt hur många i släkten som sovit i den. Min Farmor och Farfar köpte den när min yngsta farbror föddes, så den har hängt med i 50 år! Sen dess har min fasters och mina farbröders barn sovit i den samt jag själv. lite häftigt att den hängt med så länge, fast jag fick lite panik när vi satte ihop den, några spjälor hade lossnat sen sist jag såg den. Men som tur var så är min lilla Mamma händig och lyckades laga den. hade blivit så galet ledsen om jag inte kunnat använda den.

Nu är det i stort sett bara bilbarnstol och bärsele kvar av de dyrare sakerna att införskaffa. Men jäklar vad dyrt det är!!! Känns ju helt löjligt, ska försöka hitta något begagnat från någon säker källa när det gäller stolen för att lägga ut 1200 för något man bara använder i ett par månader känns sjukt. Vi som inte ens har bil och körkort. Stolen kommer bara att användas i Pappas bil, Mammas bil är för liten. Så vi kommer knappt att använda den annat än när vi åker och storhandlar eller ska hälsa på MaPa. Någon som har en bilbarnstol över som inte vill ha hutlöst betalt för den? :D

Twiggy har hittat sin plats

Var ju bara tvungen att visa Twiggys plats i nya hemmet... Lite nyfiken på vad grannarna tycker är man.... kanske borde klä på henne lite mer anständiga kläder... ;)

10 dagar kvar...

Hjälp, snart är det dax!
Börjar bli grymt nervös, tänk om något går fel, eller att hon har 3 näsor och en fot till haka? tänk om allt är mitt fel om det är något fel?
Inga ovanliga tankar kan jag tänka mig, men jag avskyr den här väntan, väntan på att få veta om man har skött sitt jobb som gravid eller inte, vänta på att se om man får ett sjukt eller friskt barn. Känns som om ödet spelar tärning med mitt liv... vilket det gör jämt förvisso, för alla men ändå, nu är det så påtagligt... huuu.. livet känns läskigt!

Kom härom dagen på att jag fyller ju faktiskt år 6 dagar efter att lillan kommit, kan redan nu säga att jag kommer bli glad om ens jag kommer att komma ihåg att jag fyller år den dagen. Jag kommer nog fira genom att bara ligga och glo på lillan och tokälska henne... bättre födelsedag kan jag inte tänka mig.

Har hittat en intressant sida https://www.vulkan.se/
där man kan lägga upp vad man nu har skrivit, om det är dikter, skönlitteratur eller en blogg spelar ingen roll. Man lägger upp det sen kan vem som helst köpa det du skrivit och få det hem i bokform. Det är som ett förlag fast de trycker ingenting i förväg och du kan inte bli nekad. Grymt bra idé tycker jag!!!
Jag kom på att när lillan är ute och jag hunnit skriva lite mer så skulle jag lägga upp bloggen där och beställa två-tre ex som jag sen kan spara som en dagbok. tänkte främst att det kan vara kul för lilltjejen när hon blir äldre, kanske själv är gravid, att få läsa om sin mammas funderingar och tankar när hon själv låg i magen.
Tyvärr började jag inte skriva förän rätt sent, men jag kan alltid komplettera med min almanacka som jag brukar skriva några rader i då och då samt stycken ur journalen etc.
Vad tycks? låter det som en bra idé??

flyttbilder

Just det, har lagt upp lite bilder från flyttkaoset: http://lisolelo.bilddagboken.se/
Du måste dock ha lösenord, har du inte det får du maila mig...
Är inte så petig, vill bara veta vilka som tittar på bilderna, det är ju ändå lite personligt med familj å vänner.....

Vad ska jag göra av alla grejer?

Blir inte klok på det här. Jag har för mycket saker, men kan inte slänga utan att få seriös ångest... vad gör man då?
Hela källaren är maxad, och då menar jag verkligen från golv till tak. Det får inte plats en dammtuss till och nu när jag packar upp så är det mycket smått jag skulle vilja lägga in i källaren, men det går inte!!
Vi har med andra ord grymt dåligt om förvaring.... redan!
Hur sjukt är inte det... Nu har vi platsbrist och har då bytt upp oss från 44kvm till 60kvm... hur gick det till???

Jag är förvirrad......

Flyttkaos!

Hoppsan sa, här blev allt upp och nedvänt på några sekunder känns det som.
Hade tänkt att skriva ett inlägg här i fredags morse då jag till min förvåning upptäckte att vi inte hade något internet. tydligen hade min gravida hjärna sagt fel flyttdatum till bredbandsbolaget så både internet och telefon försvann på fredagen typiskt nog.

Allt är mest ett suddigt minne av flyttkartonger och folk som springer fram och tillbaka från den här helgen. På fredagen kom Mamma och hjälpte till att packa i vanlig ordning, underbara fina mamma. Kan inte sägas tillräckligt många gånger, men hon är bäst!!
Jag fick sitta och titta på och peka vilket är helt otroligt stressande! kan man knappt tro, men det var bland det mest stressande jag varit med om. Att sitta passivt bredvid och se alla andra svettas.

Vilka fina underbara vänner och familj man har...
Kommer att vara evigt tacksam till alla som ställde upp där på lördagen!
vi var sammanlagt 9 personer, om man räknar med mig och pappa som inte kunde göra ett skvatt. och ändå tog det hela dagen och kvällen att få allt klart. Vi tog förvisso både lunch och middagspaus samt åkte och hämtade möblerna från affären. Men ändå, jag fick höra många svordomar om hur mycket saker jag har samlat på mig under åren.... ja, jag skäms och har dåligt samvete för det....

För mig var det helt vidrigt, jag ville så gärna göra saker själv, det är ju mina saker (och lite som var M's) som alla andra sprang omkring och bar på upp och ned för de där 4 trapporna, men varje gång jag böjde mig ned ilade det till i magen och så fick jag sammandragningar. Ett tag var jag till och med orolig för att behöva be om skjuts till förlossningen mitt i allt. Det skulle just varit snyggt, mitt i flytten säga till alla andra att; fortsätt ni bara, jag åker in och föder lite barn nu, men jag är nog hemma till middag.... Hur absurt hade inte det varit?

Att komma ihåg!
Blir jag någonsin gravid igen, flytta INTE den sista månaden, dumhuve!!!

Jag var tvungen att stanna kvar i nya lägenheten efter först lasset och försöka ta det lugnt för mitt hjärta rusade och jag började bli yr, samt att jag klarade inte av att säga hejdå till mina fina fina lilla etta. Min lilla etta som varit mig trogen och fungerat som min skyddande borg de sista tre åren. Min, bara min! Kan erkänna att jag saknar den redan, trots att fördelarna med den här slår högt när man ska ha barn.
Men hade jag inte varit gravid och desperat hade jag aldrig flyttat hit. Lägenheten i sig är jättebra planerad men helt utan charm och området gillar jag inte alls. Upptäckte dessutom till min stora besvikelse att det inte finns någon riktig frys! bara en sån där eländigt fånigt litet frysfack, helt värdelöst!!! att jag inte sett det tidigare...
Någon som vet om man kan kontakta hyresvärden och be om ett nytt kyl/frys skåp? trots att den gamla fungerar??
Sen är det sjukt lyhört. M tycker jag levt ett skyddat liv som inte är van vid att kunna höra varje gång grannen går på toa och det är mycket möjligt. Jag har levt i villa större delar av mitt liv och de tre lägenheter jag bott i har varit gamla rejäla kåkar med seriösa betong eller tegelväggar. Jag antar att det är en vanesak så snart har jag väl slutat tänka på det.
Men jag ska inte bara klaga, det finns några grymma fördelar också. Balkong!!! jippie! och badkar, superjippie! trots att jag med min mage är för tjock för att sitta bekvämt i det, men ändå!! så skönt. Och aldrig trodde jag att jag skulle uppskatta ett riktigt kök så mycket, sitter nu där och knappar på datorn med radion på och det är riktigt mysigt. Hittills har vi bara ätit i köket också, vi som var helt beroende av sitta vid tv'n och äta förut. Nu känns det riktigt vuxet att faktiskt sitta vid ett köksbord, äta, diska och sen gå och sätta sig i vardagsrummet. För mig känns den här lägenheten stor som en tre balsalar där jag kan "springa" fram och tillbaka mellan olika rum. Och att M eller jag kan ligga ostört i sovrummet medan den andra är uppe och gör något annat utan att behöva oroa sig för att låta för mycket. LYX!
men, men allt har sina för och nackdelar, kommer nog inte att bli alltför långvariga här, kommer förmodligen att flytta tillbaka till Råsunda en vacker dag, eller inte, det får tiden utgöra. Jag ska ge det här stället en chans i alla fall.

På söndagen gick vi runt som två zombies, stirrandets på varandra med rödsprängda ögon och undrade vad som hade hänt det senaste dygnet, det tog ändå tre vänder med flyttbilen och de sista vännerna åkte härifrån vid två på natten så vi var rätt slut i kolan. Vi tog oss i alla fall med Mammas och Pappas hjälp till Jysk och beställde sängar. Ironiskt nog är leveranstiden på två veckor så sängarna borde komma lagom till att vi ska in på karolinska och kejsarsnitta fram lilltjejen. Kan bli spännande.
Måndagen gick åt till att åka till barnmorskan för att kolla blodtrycket, som fortfarande var lite för högt, (förmodligen pga stress igen) sen vidare till Ikea och köpa lite smått samt några trådbackar vi kan ha kläder i inne i klädkammaren. igår möblerade vi om ett par gånger, svårt att få till det och idag blir det nog bara småplock och vila. Ska försöka hitta lite viktiga papper och posta men annars ska jag nog försöka ta det väldigt lugnt. om det går.... :D

Mammas choklad

Är så sugen på mammas varma choklad, kan riktigt smaka den starka söta smaken på tungspetsen, varför kan inte jag göra sån choklad? Sitter hon och ruvar på något speciellt mamma recept som bara delas ut till riktigt underbara mammor?
En riktig drömfrukost börjar med hennes tjocka lite starka varma choklad.....
ååå vad jag är mammig! Vill bara krama på min mamma och få höra att allt kommer bli bra........

Hade vidriga mardrömmar inatt och vaknad minst en gång i halvtimmen för att jag fick kramp i höften och vart tvungen att vända mig om. Mardrömmarna handlade såklart om bebis och att hon antingen dog, visade sig vara dödligt sjuk eller ha missbildningar i hela ansiktet.
Det är som om min hjärna är helt övertyga om att jag inte kommer få vara en av dom där lyckliga som föder ett friskt barn, att just jag kommer ha oturen att råka ut för plötslig spädbarnsdöd. På något sett är det som mitt undermedvetna tycker att jag inte förtjänar att vara lycklig och om allt är bra för tillfället så måste hjärnan spelas spratt och i drömmar och tankar ska allt olyckligt ske. Som om jag inte kan låta mig själv njuta av lyckan i nuet...
Hur störd får man vara? Är det bara jag som spenderar sjukt mycket tid på att måla upp skräckbilder?

Haha tji fick hon!

Mitt sockervärde låg på 4,7 idag!
Så jäkla skönt! ska bara försöka hålla det lågt resten av tiden också. Men det här betyder att jag inte behöver vara überpetig iaf.
Tråkigt nog var det självklart så att min vanliga barnmorska var sjuk så det var en annan som fick ta testet, så jag fick inte chansen att skryta, får väl ta det nästa gång.
Men nu har dom ju testat alla värden så många gånger att det borde vara överbevisat att jag inte har diabetes. lilltjejen är väl bara stor helt enkelt.
Hoppas BM slutar mobba mig nu för att hon växer fort.

Packningen går frammåt, M har organiserat om kartongerna lite här så nu går det att ta sig fram. Katterna är dock hysteriska och lever loppan bland plast och kartonger. Dom ligger och spionerar i diverse hörn och tittar misstänksamt fram och undrar vad i tusan vi håller på med.


Världens undebaraste vän AH har fixat lastbil till på lördag, helt spontant. En kompis till henne har egen firma och äger en mindre lastbil som vi får låna för en mindre summa och ha under hela lördagen utan någon tidspress.
Det är så fantastiskt att ha vänner som ställer upp sådär plötsligt och kravlöst, jag är så otroligt tacksam!

Har uppdaterat bilddagboken lite, men den strulade när jag väl hade fyllt i all bildtext osv och skulle ladda upp, då la den bara av mitt i allt, självklart! så jag gav upp lite och därför är det bara några få som är nya. men sen efter flytten när vi fått fiber-bredband, då jäklar ska här laddas upp bilder!!
Adressen finns här till höger, du behöver lösenord som vanligt, men det är bara att fråga om du inte redan har. Du kan även registrera dig på bilddagboken.se och lägga till mig som vän. mitt användarnamn är såklart lisolelo....

Pusss å krääm

Mer om Flytt och Socker

Snart är det flyttdags!
Jag längtar så jag håller på att spricka tills på lördagkväll. Vi ska efter att alla lådor är på plats fira med att tända lite ljus och dricka lite alkoholfri cider i badkaret. Badkar!! för första gången på nästan 10 år kommer jag ha ett badkar, så himla underbart!
Det är min målbild nu när jag går omkring i lägenheten och snubblar över saker vart jag än sätter min fot, och min mage har ner grejer varje gång jag försöker vända mig om. Det är verkligen en labyrint att ta sig fram här. och packningen tar aldrig slut, hur mycket grunkor kan man ha egentligen, helt sanslöst. Problemet är att jag är värdelös på att slänga saker, är löjligt fäst vid alla mina pinaler och det jag inte är förälskad i är jag helt övertygad om att jag en dag kanske kommer att behöva... Ibland är man bra fånig.

Imorgon (eller lite senare idag med tanke på vad klockan är) så ska jag till barnmorskan igen och kolla mitt sockervärde. Är grymt nervös. Sen sist har jag verkligen försökt sköta mig på socker fronten men det har varit grymt svårt att hitta på riktig mat att äta när man knappt kommer in i köket och de flesta köksredskap redan är nedpacka.
Jag har lyckats byta ut allt småtugg och mellanmål till nyttigare ickesocker saker men det har varit värre med de stora måltiderna eftersom vi har haft begränsade verktyg och utrymme.
Idag hade vi inte mycket till alternativ än att gå och köpa pizza, riktig pizza inte nedfryst färdigrätt, men ändå. nyttigt är det ju inte.
Så vi får väl se hur det går.
Hoppas hoppas att sockervärdet är nere, annars måste jag ju göra det där vidriga glukostestet och det tar dessutom en hel morgon att genomföra och det har jag verkligen inte tid med just nu. Och jag pallar inte med att få en utskällning av barnmorskan igen. Jag börjar verkligen ogilla henne, skitjobbigt.
Var hos en annan barnmorska (på aurorakliniken) i måndags för att gå igenom hur kejsarsnittet ska gå till och jag fick tillfälle att ställa precis alla frågor jag hade samt fick vettiga svar. Och hon var så underbar och söt. Såg ut som en liten teskedsgumma och lyssnade noga, var lugn och sansad och tyckte inte att jag hade varit dum och en dålig mamma. Det var så skönt att få prata med henne och hon fick mig att för första gången känna mig lite trygg. Hon uppmuntrade det jag hade gjort bra och om det som var mindre bra sa hon bara försök igen, du kommer klara det. (ang socker etc) Hon hade en sån lugn inställning till allt att jag vart på grymt gott humör och kände mig så himla motiverad när jag gick därifrån. Hade jag inte fått träffa henne hade jag väl suttit och smällt i mig prinsesstårta i ren nervositet just nu.
Det har läskigt stor betydelse vilka människor man möter i sådana här situationer och hur mycket de kan påverka en själv.

Fast bra sugen är jag på både tårta och glass just nu..... får väl gå och tugga på en gurka eller nått... blä!

Nattinatt

Svullen gris...

Är det någon som har något bra tips på hur man kan minska vattensamlingen och svullnaden i händer och föttersom man får såhär i slutet på grav?
är så otroligt svullen att det börjar göra ont att knyta händer och vicka på tårna...

Skräck, packning och bebis...

Blhaa... suck stön pust.. är inte på mitt bästa humör, känner mig otroligt liten och skör och vill helst bara krypa upp i knät på M och bli klappad på huvudet.
Nu har barnmorskan skrämt upp mig igen.
Var där igår och min ordinarie BM var tillbaka solbränd, äckligt pigg och hurtig.
Innan jag gick dit hade jag slängt i mig en billys panpizza något jag faktiskt inte äter så ofta längre men jag var desperat hungrig och hann inte äta något annat, hon tog sockervärdet och nu låg den uppe på 9.0! Samt att hon mätte magen och det visade sig att lilltjejen fortsatt att växa för mycket... Efter dessa faktan blev jag uppläxad om vad som kan hända om barnet får i sig för mycket socker och hon drog upp ena mardrömmen efter den andra vilket fick mig att sjunka genom jorden. Tillslut var jag tvungen att säga ifrån och förklara att jag inte pallar mer. Hon ville att jag skulle komma tillbaka och kolla sockervärdet igen på onsdag och visar det sig vara för högt då får jag göra ytterligare ett glukosbelastningstest. Det kändes nästan som om hon läxar upp mig extra mycket bara för att jag redan är överviktig, som om hon misstror mig på något sett, svårt att förklara, bara en känsla jag fått ett par gånger när jag varit där.
Mitt sockervärde har alltid varit bra tidigare och mitt förra glukostest visade ju bra resultat. Det känns nästan som om BM är övertygad att jag har diabetes men att hon bara inte lyckats bevisa det än och nu när sockervärdet för första gången var högt var det som om hon fick som hon ville och äntligen kunde skälla ut mig... Förmodligen är jag bara paranoid och överkänslig för annars är hon rätt snäll och bra men kul är det inte. Mitt självförtroende gick i botten och jag känner mig redan som en värdelös mamma...
Men men, att klaga hjälper ju inte så än en gång ska jag försöka tänka mer på vad jag äter, undvika att googla på graviditetsdiabetes och försöka att inte oroa ihjäl mig.

Hela veckan har jag dessutom haft rejäla och täta sammandragningar, förmodligen pga stress över flytten osv eftersom det har lugnat ned sig sen vi hade besiktningen i torsdags. Som förövrigt gick jättebra! Blir inte skyldig värden en krona. Jihu!
Världens bästa och finaste Mamma har varit här till och från under veckan och hjälpt till att städa och packa eftersom jag fått sammandragningar i stort sett varje gång jag rest mig upp, har inte kunnat göra särskilt mycket alls.
Och just det, självklart har min migrän kommit tillbaka också! fick som tur var tag på specialist läkar barnmorskan (eller vad hennes titel nu är) och fick tabletter för det. Hon skulle förmodligen även sjukskriva mig nu sista tiden pga sammandragningarna så att lillan inte råkar komma för tidigt. Vi skulle prata mer om den saken på måndag.

Lite mer suck och stön blir det när jag tänker på hur galet mycket som ska göras nästa vecka...
Mån, träffa spec barnmorska. Ons gå till vanliga BM. Tors, läkarbesök. Fre, alla i byteskedjan kommer hit för att planera och byta lite papper etc. Lör FLYTTA! Sen utöver detta så måste vi packa klart, hämta möblerna från affären dom står i och lämna i nya lägenheten, detta kan inte ske mån el tis för då har dom stängt. Vi måste låna en förare, bil och ett släp för detta. Är mitt sockervärde för högt så måste jag göra det där glukostestet någon gång efter ons, samt att jag ska till vårdcentralen för att lämna blodprov och kolla att jag inte har bildat antikroppar eller vad det nu var. Har ju en negativ blodgrupp och då måste man kolla sånt tydligen.. Sen måste jag ta mig ut till Vaxholm för att kvittera ut nycklarna till nya lägenheten hos fastighetsskötaren, detta måste självklart ske under kontorstid en vardag. Hyra lastbil kan vara bra att göra, Ja just det sen var det det där med städning också... Pust...
Som tur är har vi hittat några snälla människor som ska hjälpa till att bära i alla fall. Kattvakt har vi fortfarande inte lyckats fixa, så det är ett problem.
Så det är den lilla listan för nästa vecka, hehe känns smått löjligt mycket...
Jag ska i alla fall försöka hinna packa badrum, min klädkammare och mina byråer nu i helgen, får bli sittandes då. Kanske inte låter så mycket men om man känner mig så vet man vilka kopiösa mängder småprylar jag har och samlar på mig så det kan ta ett tag... M kan inte göra något förrän tidigast mån kväll eftersom han jobbar tills dess. Mamma var här och packade köket åt oss igår, men lämnade väldigt få saker kvar att använda under veckan, så det där med att äta riktig och bra mat kan bli svårt att göra just nu.

Men skit i allt trist ett tag nu för nu kommer den roliga nyheten!
Vi har äntligen fått datumet för kejsarnsnittet!!
30 januari ska vår lilla dotter födas!
Har inte fått några detaljer än, det kommer tydligen med posten om ett par dagar men datumet är i alla fall satt. Så skönt!
Är rätt glad över att det inte blev på min födelsedag, det skulle känts lite trist. Nu får vi bara hoppas att hon inte har några planer på att komma för tidigt och busa.
Känns lite skumt att redan nu veta hennes födelsedag, och att veta att det inte är hon själv som bestämmer (eller ödet eller vad det nu kan vara) när hon ska komma utan att det är någon schemaläggare på något kontor som bestämmer det.. lite mysko att redan nu veta att hon blir en vattuman och att vi kommer ha just 30 januari som speciellt datum och fira henne varje år just då...
Men jag tycker redan nu att det verkar som en bra dag! :D
Skönt också att det inte blev tidigare för nu får vi ändå en två veckor på oss att bo in oss i nya lägenheten, packa upp och förbereda det sista för hennes ankomst.

Tjingeling ding dong....