Gråtande Gravid och Grubblande

Hur mycket jag än hade hört innan om graviditet och alla krämpor man kan få så var jag inte beredd! Och visst man hör om alla galenskaper kvinnor världen över gör, säger och äter. Men jag var ändå inte beredd!
Jag är ett känslomässigt monster!!
Saker jag har gråtit över hittills: (och jag brukade aldrig gråta förut!)

1. Min älskade mormor, berättad mamma, har suttit inne hela sommaren och sytt ett lapptäcke till bebisen... Man måste gråta för att mormor är så snäll!

2. Min far ringde och väckte mig. Då började jag stört tjura för att ingen förstod hur otroligt trött jag var och det var så himla orättvist.

och det bästa....

3. Vår lägenhet är väldigt liten, så när jag såg på någon amerikansk komedi show, så la jag märke till att dom hade flera kvadratmeter mellan soffan och pianot. Självklart blev jag ju illa berörd av detta och var tvungen att gråta en skvätt för att vårt barn knappt kommer kunna krypa fram mellan alla möbler om vi bor kvar här.

Jag känner mig verkligen så störd!
Sen ska vi inte ens nämna ilska och att bli arg över ingenting. Stackars fina M, han har det inte lätt. Han åkte på en rejäl utskällning för ett tag sedan. Anledningen? Stackarn skrattade för högt när vi tittade på TV......
Jag känner mig så hemskt, det här är inte jag! Jag är en sån typ av människa att jag länge sitter och funderar ut mina argument och funderingar innan jag ger mig in i minsta diskussion. Men nu flyger orden ur mig så fort jag vaknat.

Längtar till februari då det här är över!