Myspys och Jobbångest

Till skillnad från igår är jag på ett riktigt myspys humör idag, jag hostar fortfarande som en galning men jag blir alltid på gott humör när jag varit hos barnmorskan och fått höra krypets hjärtljud. För varje gång jag går dit blir det mer och mer verkligt, tänk det är bara 127 dagar kvar till dess att den är beräknad och det blir ju ännu mindre med tanke på att jag kommer göra ett kejsarsnitt.



Den här uträkning är tagen från min familjelivs sida.




Min graviditet - BF Ons 6 feb 2008

Uträkning utgår från dagens datum: Ons 3 okt 2007

Din graviditet startade Tors 3 maj 2007

Din menscykel är ca 28 dagar

Du blev gravid ungefär Tors 17 maj 2007 (ägglossningen)

Du har gått 153 fulla dagar av 280

Du är i vecka 22

Du har gått 21 fulla veckor och 6 fulla dagar (v21+6)

Du är i 5:e kalendermånaden

Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden),

Du är i trimester två

Du har 127 dagar kvar till förlossning



Jäklar, det har verkligen gått mer än halva tiden! Kan inte fatta att det har gått så fort, dom första tolv veckorna tog en evighet sen har det bara rullat på i världens fart.



Jag firade att krypet mådde bra och att allt gick som det skulle genom att gå till Lindex och köpa lite bäbis kläder. Hittade en overall som jag blev kär i, jag tror att den kommer få ligga i sängen med mig inatt, just för att det är så luddig och gosig.

Som att gosa med en björnunge!
Insidan är utsmyckad med små ugglor.




Sen kunde jag inte motstå den här lilla bruna (ja, jag har en förkärlek för brunt) bodyn med små robotar på. Den kostade 69,50;- och overallen kostade 199;-



Därefter blev det två par byxor ett par svarta och ett par bruna samt två par strumpor.
Overallen är i storlek 50 och resten i 56, och jag har börjat fundera nu på hur mycket kläder dom behöver i varje storlek? För visst är det så att dom snabbt växer ur stl 50 men sen då? hur länge kan dom ha 56 exempelvis?
Några tips eller råd gällande de första kläderna?

Det var rätt skönt att få prata av sig med barnmorskan angående jobbet också. Det här börjar ju bli löjligt, jag ringer jobbet varje dag och frågar; har ni hittat något ställe till mig än? och nu sist fick jag till svars, nej, eftersom du inte räknas som ett akutärende, du kommer ju ändå bara att jobba två tre månader till, så har vi varit tvungna att prioritera annat så vi har helt enkelt inte haft tid med att hitta något till dig än. Men vi ska försöka hitta något, du behöver inte oroa dig, pengar får du ju ändå.
Jaha, tack så mycket för den då?
Visst, det är skönt att höra att jag kommer få mina pengar men jag har ändå magknip och en orosboll i bröstet varje kväll innan jag går och lägger mig för att jag inte vet någonting om hur mina närmsta dagar kommer se ut!
Jag kan ju inte bestämma någonting i förväg, för tänk om jag har börjat jobba då?
Nä, jag måste få ett slut på den här ovissheten för det här känns inte bra.
Barnmorskan tyckte att jag skulle prata med min läkare om att sjukskriva mig på heltid istället så att jag kan ta det lugnt och inte ha panik varje dag.
Men jag har redan pratat med henne och hon tycker bara att det vore ett steg bakåt i min fina utveckling eller något sånt så det kommer hon inte vilja. Men jag ska försöka prata med henne igen.
Usch, fan, allt det här krånglet med jobbet har bara gjort att jag fått massa ångest igen, jag kan inte njuta av graviditeten för att det här ligger som en stor skugga över vardagen och blir bara större och större för varje dag som går.
Min gravida hjärna tycker att jag ska öva på att baka bullar och sticka strumpor men den instinkten håller i sig i fem sekunder sen går tankarna över i rykande ångest över jobbet.
Huu, det riktigt kryper under skinnet av bara tanken på att jag borde ringa dom imorgon.

men men, nu ska jag försöka tänka på något annat...... MAT! hjälp jag är hungrig igen... måste nog länsa kylskåpet snart. Ska kanske rädda bäbis kläderna från katterna först. Det tog cirka 3 minuter från det att jag kom hem tills det att katterna gosade in sig i krypets overall och tyckte att det var deras nya mysiga säng. Gosgalningar!
Det blir till att tvätta alla bäbis kläder innan den kommer, allt lär vara hårigt vid det laget.

Nä nu hör jag kylskåpet ropa mitt namn så jag måste nog gå och se om jag kan avlasta honom, han kanske får ryggskott av att stå och hålla i all den där goda maten. Stackars lilla kylskåpet Hans! jag måste nog hjälpa honom nu...