Morgonpigga galningar

Hur gör ni morgonpigga människor???

Vi gick upp klockan 07.30 i morse och jag trodde att jag skulle tuppa av. Jag började faktiskt grina för att jag var så sjukt trött. Men å andra sidan hade jag inte någon lyckad natt direkt heller.
22.30 gick jag och la mig.
23.00 släckte jag lampan.
fram till 01 låg jag och hade tre miljoner tankar som vägrade lämna huvudet.
01.30 M snurrar runt i sängen och hamnar så att an börjar toksnarka. Vill inte väcka men är tillslut så illa tvungen.
mellan 2 och 3 tror jag att jag sov.
vaknar kl 3 av att lillan vaknat och följt med M på toaletten.
Slumrar till igen efter att konstaterat att M har kolla på henne.
vid 4 vaknar jag igen av att Nemi är vaken. Nu är det min tur att försöka få henne att somna om.
Lyckas efter en halvtimme ungefär.
4.30-07.30 vaknar ca en gång i halvtimme av att min rygg bråkar och krampar.

07.30 vaknar och grinar.....

okej... kanske inte så konstigt att jag flärpade ur fullständigt i morse.
Men jag förstår ändå inte hur folk gör, eller hur jag är funtad för oavsett hur trött jag än är på dagen så kickar extrabatterierna igång lagom till 22-23 tiden och det är fullständigt omöjligt att sova. Hjärnan spinner på som värsta fabriken.
ja ja nog om det.

Dagis gick jättebra idag. M gick dit med henne och det funkar såklart mycket bättre med honom än med mig. Det brukar ju vara så har man hört...
Sen lekte vi i parken, käkade lunch och gick till barnmorskan.
Jag ska gå till sjukgymnast med ryggen var väl det vi konstaterade. och konstigt nog har jag inte gått upp ens ett halvt kilo sen inskrivning som var veckan efter midsommar. Jag gick upp två tre kilo de absolut första veckorna vet jag men sen inskrivningen har det stått still. Men det var inget konstigt med det, speciellt eftersom jag redan har ett antal extra kilon. De finns tydligen dom som inte går upp något alls under graviditeten. Så jag hoppas såklart att jag inte kommer gå upp så mycket mer. Blir kanske lite lättare att röra sig än förra gången.

En riktigt skön barnmorska med många kilo humor och rak på sak, jag gillade henne rejält.
Hon sa att vi kunde försöka lyssna efter bebis hjärtljud men att vi inte skulle bli rädda om vi inte hörde något eftersom det är så tidigt. Så vi testade, M och Nemi fick vara med såkart.
Lillfisen därinne visade sig ha en rejäl puls och så pass mycket kaxighet i sig att den sparkade till på apparaten de lyssnar med!!
hehe
cooolt!!
Jag har inte känt några riktiga sparkar än men barnmorska var helt övertygad.
ååååå.... nu börjar det kännas lite mer verkligt.