Regndans

Idag har jag en sån där melankolisk dag när allt är segt som sniglar och ingenting vill sig. Inget särskilt som hänt, bara den där känslan av inte komma till rätta riktigt. Har inte så mycket att klaga över, livet rullar på men mitt sinne känns, jag vet inte.... fattigt kanske? trött, och sådär vill så mycket, skapa så mycket men finner ingen tid.
Det liksom kliar i kreativitetsfingrarna och konstnären i mig vrålar och gör mig taggig.
Men det är inte så mycket att göra något åt. Jag måste lära mig det här med disciplin i vardagen tror jag. så att jag kan få lite struktur på saker och ting.

Men det är idag det, som känns så här...
Igår hade jag glädjefnatt.
Var ute hos mapa. Jag, M och lillan var hemma där ensamma när regnet kom. Jag sprang ut för att rädda mammas kuddar från det blöta. När jag plötsligt insåg att jag var dyngsur och lika gärna kunde skippa kläderna.
så då gjorde jag det!
drog av mig alltihop, sprang runt och dansade i regn, hagel, blixtar och åska och bara njöt för stunden. Inget annat existerade. Ljudet av när regnet piskade ned, blåsten som drog igenom de tjocka granarna som omger huset. åskan som mullrade... allt var bara vackert.
M stod i dörröppningen till altanen med Nemi på armen och tittade, skrattade och skakade på huvudet åt mitt regnvrålande.
Jag kände mig väldigt väldigt levande och fri.
Tillslut hoppade jag i den iskalla poolen, en, två, tre gånger.
Kom upp med skakande tänder till M som stod där med handdukar och en varm famn.
Under den stunden fanns inga problem, inga räkningar, ingen död, ingenting annat än känslan av regn smattrande mot min hud.
Det var underbart och kan varmt rekommenderas!

Fast man måste våga frigöra sig från bekvämligheter helt och hållet för att det ska ha någon effekt. dvs, stå inte i dörren och titta på regnet för länge innan du ger dig ut! för då hinner du tveka, dra av dig kläderna annars kommer du störa dig på att dom blir blöta och tynger ned dig och du behöver inte oroa dig för att någon ska se dig så till vida du inte streakar inne i stan möjligtvis. Alla är så ockuperade med att gömma sig från regnet så du är i princip ensam där ute.

När du kommer in linda in dig i en massa handdukar och drick en kopp varmt te eller choklad.

Och våga skrika dig hes!

detta är mitt tips på regndans med andra ord. :)
Tyck att jag är galen om du vill, men jag lovar att om man bara vågar så ångrar man sig inte...